Skillnad mellan versioner av "2.5 Deriveringsregler"
Taifun (Diskussion | bidrag) m (→Derivatan av en potensfunktion) |
Taifun (Diskussion | bidrag) m (→Derivatan av en potensfunktion) |
||
| Rad 140: | Rad 140: | ||
:Innan vi kan tillämpa denna regel måste vi omvandla <math> \sqrt{x} </math> till en potens: | :Innan vi kan tillämpa denna regel måste vi omvandla <math> \sqrt{x} </math> till en potens: | ||
| − | :::<math> f(x) = \sqrt{x} = | + | :::<math> f(x) = \sqrt{x} = x\,^{\displaystyle {1 \over 2}} </math> |
:Nu kan vi sätta in <math> n = {1 \over 2} </math> i regeln och får: | :Nu kan vi sätta in <math> n = {1 \over 2} </math> i regeln och får: | ||
Versionen från 15 oktober 2014 kl. 15.40
| <-- Förra avsnitt | Teori | Övningar | Fördjupning | Nästa avsnitt --> |
Lektion 26 Deriveringsregler I
Lektion 27 Deriveringsregler II
Innehåll
Derivatan av en konstant
Regel:
Derivatan av en konstant är 0.
Om \( {\color{White} x} f(x) = c \quad {\rm där} \quad c = {\rm const.} \)
då \( {\color{White} x} f\,'(x) = 0 \).
Exempel:
För funktionen \( {\color{White} x} f(x) = -5 {\color{White} x} \) blir derivatan:
- \[ {\color{White} x} f\,'(x) = 0 \]
Bevis: Se här.
Derivatan av en linjär funktion
Regel:
Derivatan av en linjär funktion är konstant.
Om \( f(x) \; = \; k\cdot x \, + \, m \quad {\rm där} \quad k,\,m = {\rm const. } \)
då \( f\,'(x) \; = \; k \)
Exempel:
För funktionen \( f(x) = -8\,x + 9 \) blir derivatan:
- \[ f\,'(x) = -8 \]
Bevis: Se här.
Derivatan av en kvadratisk funktion
Regel:
Derivatan av en kvadratisk funktion är en linjär funktion.
Om \( f(x) \; = \; a\,x^2 \, + \, b\,x \, + \, c \quad {\rm där} \quad a,\,b,\,c = {\rm const. } \)
då \( f\,'(x) \; = \; 2\,a\,x \, + \, b \)
Exempel 1:
För funktionen \( f(x) = 5\,x^2 - 3\,x + 6 \) blir derivatan:
- \[ f\,'(x) = 10\,x - 3 \]
Exempel 2:
För funktionen \( f(x) = -25\,x^2 + 16\,x - 90\) blir derivatan:
- \[ f\,'(x) \, = 2\cdot (-25)\,x + 16 = - 50\,x + 16 \]
Bevis: Se här.
Derivatan av en potensfunktion
Regel:
Derivatan av en potensfunktion är en annan potensfunktion med en grad lägre.
- Om \( f(x) \; = \; a\,x\,^n \quad {\rm där} \quad n,\,a = {\rm const. } \)
- då \( f\,'(x) \; = \; n\cdot a\,x\,^{n-1} \)
Denna regel gäller för ALLA exponenter \( {\color{Red} n} \), dvs inte bara för positiva utan även för negativa heltalsexponenter och t.o.m. för bråktal i exponenten.
Konstanten \( {\color{Red} a} \) tas oförändrad över till derivatan. Regeln om att derivatan av en konstant är \( 0\, \) får ingen tillämpning här, därför att konstanten \( a\, \) inte står ensam utan bildar i kombination med potensen \( x\,^n \) produkten \( a \cdot x\,^n \). Konstanten \( a\, \) står som en faktor framför potensen, se regeln för derivatan av en funktion med en konstant faktor.
Specialfall \( a \,=\, \)\( 1\, \) ger oss följande regel som kan anses som den viktigaste formel för derivering av elementära funktioner. Alla deriveringsregler vi ställt upp hittills är specialfall av denna regel:
Derivatan av en potens:
- Om \( f(x) \; = \; x\,^n \quad {\rm där} \quad n = {\rm const.} \)
- då \( f\,'(x) \; = \; n\cdot x\,^{n-1} \)
- Exempel 1 \( n \,=\, \) positivt heltal:
- För funktionen \( f(x) = x^5\, \) blir derivatan:
- \[ f\,'(x) = 5\,x^4 \]
- Exempel 2 \( n \,=\, \) positivt heltal:
- För funktionen \( f(x) = 12\,x^4\, \) blir derivatan:
- \[ f\,'(x) = 4\cdot 12\,x^3 = 48\,x^3 \]
- Exempel 3 \( n \,=\, \) negativt heltal:
- Derivera funktionen \( f(x) = \displaystyle {1 \over x} \) med hjälp av regeln för derivatan av en potens.
- Innan vi kan tillämpa denna regel måste vi omvandla \( \displaystyle {1 \over x} \) till en potens:
- \[ f(x) = {1 \over x} = x^{-1} \]
- Nu kan vi sätta in \( n = -1 \) i regeln och får:
- \[ f\,'(x) = (-1)\cdot x^{-1-1} = (-1)\cdot x^{-2} = - \, {1 \over x^2} \]
- Exempel 4 \( n \,=\, \) bråktal:
- Derivera funktionen \( f(x) = \sqrt{x} \) med hjälp av regeln för derivatan av en potens.
- Innan vi kan tillämpa denna regel måste vi omvandla \( \sqrt{x} \) till en potens:
- \[ f(x) = \sqrt{x} = x\,^{\displaystyle {1 \over 2}} \]
- Nu kan vi sätta in \( n = {1 \over 2} \) i regeln och får:
- \[ f\,'(x) = {1 \over 2}\cdot x\,^{{1 \over 2}-1} = {1 \over 2}\cdot x\,^{-{1 \over 2}} = {1 \over 2}\cdot {1\over x\,^{1 \over 2}} = {1 \over 2}\cdot {1\over \sqrt{x}} = {1 \over 2\, \sqrt{x}} \]
- Eftersom beviset av regeln för derivatan av en potens kräver att man utvecklar uttrycket \( (x\,+\,h)\,^n \) för alla rationella tal \( n\, \) kan vi inte genomföra beviset, eftersom våra matematiska kunskaper inte räcker till för det.
Derivatan av en summa av funktioner
Vi deriverade polynom termvis dvs genom att först derivera dess termer isolerade och sedan sätta ihop de deriverade termerna. Att detta var tillåtet beror på följande generell sats för derivering av en summa av funktioner som vi anger utan bevis:
Sats:
- En summa av funktioner deriveras termvis eller:
- Derivatan av en summa är summan av termernas derivator, dvs:
- Om \( y = f(x) + g(x)\, \)
- då \( y\,' = f\,'(x) + g\,'(x) \)
Exempel:
För funktionen \( y = {1\over x} + \sqrt{x} \) blir derivatan:
- \[ y\,' \, = - {1\over x^2} + {1 \over 2\,\sqrt{x}} \]
Regeln kan utvidgas till summor av fler än två termer och gäller för summor med ändligt antal termer där termerna kan vara godtyckliga funktioner.
Derivatan av en funktion med en konstant faktor
Vi deriverade en potens med en konstant faktor dvs \( a\cdot x\,^n \) genom att derivera potensen och låta konstanten \( a\, \) stå kvar i derivatan. Kan denna regel generaliseras till alla funktioner med en konstant faktor dvs \( a\cdot f(x) \) ? Svaret är ja:
Sats:
- Om \( y = a\cdot f(x) \quad {\rm och} \quad a = {\rm const.} \)
- då \( y\,' = a\cdot f\,'(x) \)
Exempel:
För funktionen \( y = 6\cdot \sqrt{x} \) blir derivatan:
- \[ y\,' \, = 6\cdot {1 \over 2\,\sqrt{x}} = {6 \over 2\,\sqrt{x}} = {3 \over \sqrt{x}} \]
OBS! Att derivatan av en konstant är \( 0\, \) innebär inte att derivatan av \( a\cdot f(x) \) blir \( 0\cdot f\,'(x) \) och därmed \( 0\, \). Det finns ingen regel som säger att derivatan av en produkt är produkten av faktorernas derivator. Regeln för derivatan av en konstant är: Derivatan av en "ensam" konstant är \( 0\, \). Förekommer konstanten däremot i ett uttryck måste regeln preciseras : Derivatan av en s.k. additiv konstant är \( 0\, \), dvs derivatan av \( a + f(x)\, \) blir \( 0 + f\,'(x) \) och därmed \( f\,'(x) \).
Tabell över deriveringsregler
I följande tabell är \( k,\,m,\,n \) konstanter, medan \( x\, \) och \( y\, \) är variabler.
\( y\, \) \( y\,' \) \( k\, \) \( 0\, \) \( x\, \) \( 1\, \) \( k\; x \) \( k\, \) \( k\; x \, + \, m \) \( k\, \) \( x^2\, \) \( 2\,x \) \( k\,x^2 \) \( 2\,k\,x \) \( x^n\, \) \( n\cdot x\,^{n-1} \) \( k\,x\,^n \) \( k\cdot n\cdot x\,^{n-1} \) \( {1 \over x} \) \( - {1 \over x^2} \) \( \sqrt{x} \) \( {1 \over 2\, \sqrt{x}} \) \( f(x) + g(x)\, \) \( f\,'(x) + g\,'(x) \) \( k\cdot f(x) \) \( k\cdot f\,'(x) \)
De två sista raderna i tabellen är snarare generella satser än deriveringsregler. De gäller för alla funktioner \( f(x)\, \) och \( g(x)\, \). Av praktiska skäl tar vi upp dem ändå i samma tabell som deriveringsreglerna. Vi kommer att komplettera denna tabell så fort vi lärt oss fler deriveringsregler.
Se upp
Nästsista deriveringsregeln i tabellen visar: En summa av funktioner kan deriveras termvis.
Av detta får man inte dra slutsatsen att samma sak gäller för en produkt:
1) En produkt av funktioner kan inte deriveras faktorvis.
Exempel:
- \[ y = x \cdot \sqrt x \]
- \[ y\,' \neq 1 \cdot {1 \over 2\, \sqrt{x}} \]
Rätt:
- \[ y = x \cdot \sqrt{x} = x^1 \cdot x\,^{1 \over 2} = x\,^{1 + {1 \over 2}} = x\,^{3 \over 2} \]
- \[ y\,' = {3 \over 2}\cdot x\,^{{3 \over 2}-1} = {3 \over 2}\cdot x\,^{1 \over 2} = {3 \over 2}\cdot \sqrt x \]
2) Inte heller en kvot av funktioner kan deriveras täljaren för och nämnaren för sig. Ex.: Se deriveringsregeln för \( 1 \over x \) i tabellen ovan.
Internetlänkar
http://www.youtube.com/watch?v=vzYS8OEnngw
http://www.youtube.com/watch?v=hYKiTPB7jnQ&feature=related
Copyright © 2011-2014 Taifun Alishenas. All Rights Reserved.
