Skillnad mellan versioner av "Huvudsida"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
Rad 81: | Rad 81: | ||
− | == < | + | <div class="forsmak"> |
+ | |||
+ | == <b><span style="color:#931136">Exempel och försmak på Math Online:s pedagogik</span></b> == | ||
<table> | <table> | ||
Rad 92: | Rad 94: | ||
− | |||
− | |||
+ | <big><big>2. [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/Potenser#Varf.C3.B6r_.C3.A4r_.5C.28_.5C.3B_5.5C.2C.5E0_.5C.2C_.3D_.5C.2C_1_.5C.3B_.5C.29.3F <span style="color:blue">Varför är <math> \; 5\,^0 \, = \, 1 </math>, medan <math> \, 5 \cdot 0 \, = \, 0 \; </math>?</span>]</big></big> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <big><big>3. [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/Varf%C3%B6r_f%C3%A5r_man_inte_dividera_med_0_%3F <span style="color:blue">Varför får man inte dividera med <math> \, 0 \, </math>?</span>]</big></big> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <big><big>4. [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/1.2_Räkneordning#Varf.C3.B6r_g.C3.A5r_multiplikation_f.C3.B6re_addition.3F <span style="color:blue">Varför går multiplikation före addition?</span>]</big></big> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <big><big>5. [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/Cirkel_eller_kvadrat%3F <span style="color:blue">En mattenöt:</span>]</big></big> | ||
</td> | </td> | ||
Rad 102: | Rad 112: | ||
<td> <math> \quad </math> </td> | <td> <math> \quad </math> </td> | ||
− | <td>[ | + | <td>[http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/Flaska_med_pant <span style="color:blue">Flaska med pant som exempel för ekvationslösning </span>] <math> \qquad </math> [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/Översättning_till_ekvation <span style="color:blue">Översättning till ekvation</span>] <math> \qquad </math> [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/Lösning_till_flaska_med_pant <span style="color:blue">Lösning</span>] <math> \qquad </math> [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/Svar_till_flaska_med_pant <span style="color:blue">Svar</span>] |
− | [ | + | [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/2.2_Genomsnittlig_f%C3%B6r%C3%A4ndringshastighet <span style="color:blue">Marginalskatt och oljetank som exempel för genomsnittlig förändringshastighet</span>] |
− | [ | + | [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/2.1_Introduktion_till_derivata <span style="color:blue">Simhopp från 10 meterstorn som exempel för begreppet derivata (Elevaktivitet)</span>] |
+ | [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/3.5_Extremvärdesproblem <span style="color:blue">Rektangel i parabel, glasskiva och konservburk som exempel för extremvärdesproblem</span>] | ||
+ | [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/1.5_Kontinuerliga_och_diskreta_funktioner#Exempel_3_Fibonaccis_problem <span style="color:blue">Fibonaccis problem (samt digital beräkning med Excel) som exempel för diskreta funktioner</span>] | ||
− | |||
− | |||
+ | |||
+ | [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/Teoretisk_förklaring <span style="color:blue">Teoretisk förklaring</span>] <math> \qquad\quad\;\; </math> [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/Praktisk_förklaring <span style="color:blue">Praktisk förklaring</span>] <math> \qquad\quad\;\; </math> [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/Vad_h%C3%A4nder_om_man_%C3%A4nd%C3%A5_dividerar_med_0_%3F <span style="color:blue">Vad händer om man ändå gör det?</span>] | ||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/Formulering_&_ledning_för_mattenöten <span style="color:blue">Formulering & ledning</span>] <math> \qquad </math> [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/Lösning_till_mattenöten <span style="color:blue">Lösning</span>] <math> \qquad </math> [http://90.224.99.82:8080/minidemo/index.php/Svar_till_mattenöten <span style="color:blue">Svar</span>] | ||
</td> | </td> | ||
Rad 120: | Rad 139: | ||
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> | ||
+ | </div> | ||
Rad 127: | Rad 147: | ||
− | + | [[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2011-2015 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved. | |
− | [[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2011-2015 | + |
Versionen från 3 juli 2015 kl. 11.20
Välkommen till Math Online \(-\) ett webbaserat digitalt läromedel för matematik
Fil:Bild till vad ar math online.jpg |
Math Online erbjuder kompletta kurser i matematik för gymnasiets olika program. Varje kurs omfattar:
|
Att komma igång med Math Online
- I vänsterspalten ser du innehållet och strukturen på kursen Matematik 3c enligt Skolverkets ämnesplan för matematik. För att se andra kursers innehållsförteckning gå till m(o):s sida kurser och klicka på resp. kursbild.
- Börja med att klicka t.ex. på länken Planering Matematik 3c för att se ett exempel på en planering, närmare bestämt för kursen Matematik 3c som genomfördes på Designgymnasiets Teknikprogram läsåret 2014-15. Om du väljer m(o) som läromedel och skickar oss din skolas kalendarium kan vi anpassa planeringen till din aktuella kurs, klass och läsperiod.
- Länken Innehållsförteckning Matematik 3c visar kursens struktur som är indelad i ett antal kapitel och varje kapitel i ett antal avsnitt.
- Varje avsnitt har en flik Genomgång som behandlar ämnets teori och grundbegrepp med hjälp av enkla lösta exempel och korta koncisa förklaringar.
- Till varje avsnitt finns det en flik Övningar indelad i tre kategorier: E-, C- och A-nivå samt svar med fullständiga lösningar.
- Klicka på länken nedan för att se ett exempel på en övning:
- Med en klick på länken nedan kan eleven kontrollera sitt svar till övningen ovan:
- Länken nedan visar övningens fullständiga lösning med alla mellansteg:
Dessa länkar finns till alla övningar. Därmed har eleverna tillgång inte bara till övningarnas fullständiga lösning utan även till en strukturerad framställning som de kan lära dig av för att redovisa dina lösningar på provet.
- Några avsnitt har en flik kallad Fördjupning som vidareutvecklar teorigenomgången, ofta innehåller bevis och/eller besvarar frågan varför man borde göra så som det står i genomgången.
- Några avsnitt börjar med en flik kallad Repetition som tar upp material från tidigare kurser som är relevant för det aktuella kapitlet eller avsnittet.
- När man är klar med ett kapitel är det dags för ett diagnosprov som kan visas på skärmen eller laddas ned och genomföras.
- Till varje diagnosprov finns fullständiga lösningar som eleven kan använda för att själv rätta sitt diagnosprov.
- Alternativt kan ett digitalt provsystem med en databas av Multiple choice-testprov användas som rättar automatiskt för att träna eleverna.
- Provresultatet kan diskuteras med läraren för att få både feedback och feed-forward samt kunna vidareutveckla elevens mattekompetens.
- På så sätt kan eleverna förbereda sig både på lärarens riktiga prov och på det nationella provet.
- Alla avsnitt innehåller Internetlänkar till kompletterande material, ofta små videos på YouTube, demos, animationer, små spel eller extraövningar.
- Man kan även söka efter ett matematiskt begrepp i sökfältet Sök i vänsterspalten för att få fram de sidor som innehåller sökordet. Sedan kan man navigera vidare genom materialet för att läsa om begreppets matematiska innebörd.
Exempel och försmak på Math Online:s pedagogik
1. Exempelorienterad undervisning:
2. Varför är \( \; 5\,^0 \, = \, 1 \), medan \( \, 5 \cdot 0 \, = \, 0 \; \)?
|
\( \quad \) | Flaska med pant som exempel för ekvationslösning \( \qquad \) Översättning till ekvation \( \qquad \) Lösning \( \qquad \) Svar
Marginalskatt och oljetank som exempel för genomsnittlig förändringshastighet Simhopp från 10 meterstorn som exempel för begreppet derivata (Elevaktivitet) Rektangel i parabel, glasskiva och konservburk som exempel för extremvärdesproblem Fibonaccis problem (samt digital beräkning med Excel) som exempel för diskreta funktioner
Teoretisk förklaring \( \qquad\quad\;\; \) Praktisk förklaring \( \qquad\quad\;\; \) Vad händer om man ändå gör det?
|
Copyright © 2011-2015 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved.