Skillnad mellan versioner av "3.2 Lokala maxima och minima"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m
m
Rad 411: Rad 411:
 
:* <math> V(t)\, </math> har ett <strong><span style="color:red">maximum</span></strong> i <math> \, t_2 = 4 </math>, därför att <math> V\,'(4) = 0 </math> och <math> V\,'(t) </math> byter tecken från <math>+</math> till <math> - </math> kring <math> \, 4 </math>.  
 
:* <math> V(t)\, </math> har ett <strong><span style="color:red">maximum</span></strong> i <math> \, t_2 = 4 </math>, därför att <math> V\,'(4) = 0 </math> och <math> V\,'(t) </math> byter tecken från <math>+</math> till <math> - </math> kring <math> \, 4 </math>.  
  
:Resultatet är förstås det samma som vi fick när vi löste uppgiften med andraderivatan: Företaget har sin största vinst efter <math> t_{max} = 4 \, </math> år efter årsskiftet 2009/2010, dvs vid årsskiftet 2013/2014.
+
:Resultatet är förstås det samma som vi fick när vi löste uppgiften med andraderivatan:
 +
 
 +
Företaget har sin största vinst efter <math> t_{max} = 4 \, </math> år efter årsskiftet 2009/2010, dvs vid årsskiftet 2013/2014.
 
----
 
----
  

Versionen från 10 december 2015 kl. 14.33

       <-- Förra avsnitt          Genomgång          Övningar          --> Nästa avsnitt      


Lektion 30 Lokala maxima och minima I

Lektion 31 Lokala maxima och minima II

Avsnittet handlar om att få reda på en funktions maxima och minima. För detta ändamål måste vi titta på derivatans nollställen och på andraderivatans tecken.

Även i det här avsnittet förutsätts att alla funktioner \( \; y \, = \, f(x) \; \) vi behandlar är kontinuerliga i alla punkter av det betraktade området.

Regler om max/min med andraderivatan

Regler maxmin 2a deriv1.jpgRegler maxmin 2a deriv2a.jpg

Det är derivatans nollställen och andraderivatans tecken som avgör om en funktion har maxima eller minima:


Funktionen \( \; y \, = \, f(x) \; \) har ett maximum i \( \; x = a \; \) om derivatan \( \; f\,'(a) \, = \, 0 \; \) och andraderivatan \( \; f\,''(a) \, {\bf {\color{Red} <}} \, 0 \;. \)


Funktionen \( \; y \, = \, f(x) \; \) har ett minimum i \( \; x = a \; \) om derivatan \( \; f\,'(a) \, = \, 0 \; \) och andraderivatan \( \; f\,''(a) \, {\bf {\color{Red} >}} \, 0 \;. \)


Om derivatan \( \; f\,'(a) \, = \, 0 \; \) och andraderivatan \( \; f\,''(a) \, {\bf {\color{Red} =}} \, 0 \; \) kan ett teckenstudium avgöra saken.


Reglerna ovan säger i ord:



Där derivatan är \( \, 0 \) och andraderivatan är negativ har funktionen ett maximum.

Där derivatan är \( \, 0 \) och andraderivatan är positiv har funktionen ett minimum.

Där både derivatan och andraderivatan är \( \, 0 \) borde ett teckenstudium genomföras, vilket tas upp längre fram.

Dessutom kan teckenstudium även användas som en oberoende alternativ metod för att skilja mellan maximum och minimum.

Andraderivata

Med derivata menas alltid första derivatan.

Med andraderivata menas derivatans derivata som betecknas med \( \, f\,''(x) \, \) och läses \( \; {\rm "}\!f \; {\rm biss\;av\; } x\,{\rm"} \, \).

Man får andraderivatan genom att derivera derivatans funktion en gång till enligt deriveringsreglerna.

I exemplet nedan, där en funktion behandlas vars graf visar ett minimum, ges exempel på andraderivatan. En algebraisk metod används för att med hjälp av reglerna ovan hitta detta minimum. I praktiken bestäms först det \(\, x \) för vilket funktionen antar sitt minsta värde. Med detta \(\, x \) beräknas sedan funktionens minimum.


Exempel 1 Vinternattens kallaste tidpunkt

Ex 1 Temp Vinternatt.jpg        Under en vinternatt varierar temperaturen enligt funktionen
\[ y \, = \, f(x) \, = \, 0,24\,x^2\,-\,2,4\,x\,+\,7 \]

       där     \( y \;\, = \)   temperaturen i grader Celsius och

                 \( x \;\, = \)   tiden i timmar efter midnatt

       Funktionen \(\, f(x)\):s   definitionsmängd: \( \quad 0 \leq x \leq 8 \)

       a)   Ställ upp första- och andraderivatan.

             Rita graferna till \( \,f(x) \), \( \,f\,'(x) \) och \( \,f\,''(x) \) i separata koordinatsystem.

       b)   Bestäm nattens kallaste tidpunkt med andraderivatan.

       c)   Bestäm nattens lägsta temperatur.


Lösning med andraderivatan:

a)   \( f(x) \, = \, 0,24\,x^2 - 2,4\,x + 7 \qquad\qquad\qquad\quad\;\; f\,'(x) \, = \, 0,48\,x - 2,4 \qquad\qquad\qquad\qquad\quad\; f\,''(x) \, = \, 0,48 \)

Ex 1 Vinternatt Funktionen.jpg      Ex 1 Vinternatt Derivatana.jpg      Ex 1 Vinternatt Andraderivatan.jpg


b)   Reglerna om max/min med andraderivatan kräver derivatans nollställen. Därför sätter vi derivatan till \( \, 0 \, \) och beräknar \( \, x \):

\[\begin{array}{rcrcl} f'(x) & = & 0,48\,x - 2,4 & = & 0 \\ & & 0,48\,x & = & 2,4 \\ & & x & = & {2,4 \over 0,48} \\ & & x & = & 5 \end{array}\]

      Derivatan blir \( \, 0 \, \) för \( \, x = 5 \): Tangenten till kurvan \( \, y = f(x) \, \) har lutningen \( \, 0\, \) dvs är horisontell i \( \, x = 5 \, \).

      Av detta följer att \( \, x = 5 \, \) är en extrempunkt. Men en extrempunkt kan vara ett maximum eller ett minimum.

      För att avgöra om denna extrempunkt är ett maximum eller ett minimum kräver regeln andraderivatans tecken.

      Därför sätter vi \( \, x = 5 \, \) in i andraderivatan och kollar om den blir positiv eller negativ:

\[ f\,''(5) = 0,48 \,>\, 0 \]

      Andraderivatan är positiv (konstant) för alla \( x \, \) och därmed även för \( x = 5 \, \). Därav följer att \( \, f(x) \, \) har ett minimum i \( x_{min} = 5 \, \).

      Alltså är nattens kallaste tidpunkt kl \( \, 5 \, \).


c)   Temperaturen vid kl \( \, 5 \, \) är:

\[ f(x_{min}) = f(5) = 0,24 \cdot 5^2 - 2,4 \cdot 5 + 7 = 1 \]

      Alltså är nattens lägsta temperatur \( \, 1 \, \) grad Celsius.


Alternativt till andraderivatan finns det möjligheten att genomföra ett teckenstudium för att skilja mellan minimi- och en maximipunkter.

Även här finns det två kriterier för att få reda på en funktions maxima och minima: ett om derivatans nollställen, ett om derivatans teckenbyte. Till skillnad från metoden med andraderivatan klarar sig teckenstudium med endast första derivatan. Närmare bestämt gäller följande regler:

Regler om max/min med teckenstudium

Regler maxmin 2a deriv1.jpg

Det är derivatans nollställen och derivatans teckenbyte som avgör om en funktion har maxima eller minima:


Funktionen \( \; y \, = \, f(x) \; \) har ett maximum i \( \; x = a \; \) om \( \; f\,'(a) \, = \, 0 \; \) och \( \; f\,'(x) \; \) byter tecken från \( \; + \; \) till \( \; - \; \) kring \( \, a \).


Funktionen \( \; y \, = \, f(x) \; \) har ett minimum i \( \; x = a \; \) om \( \; f\,'(a) \, = \, 0 \; \) och \( \; f\,'(x) \; \) byter tecken från \( \; - \; \) till \( \; + \; \) kring \( \, a \).


Med kring \( \, a \) menas i en nära omgivning av\( \, a \, \) eller i en tillräckligt liten omgivning av\( \, a \), vilket i praktiken betyder att man ska undersöka ett ev. teckenbyte i en omgivning som är så nära som möjligt nollstället \( \, x=a \). Vad en tillräckligt liten omgivning av\( \, a \,\) exakt innebär beror på den aktuella funktionen \( \, f(x)\):s egenskaper.

Om derivatan \( \, f\,'(a) = 0 \, \) men \( \, f\,'(x) \, \) inte byter tecken kring \( \, a \) har \( \, f(x) \, \) varken ett maximum eller ett minimum i \( \, x = a \, \). Vilka slutsatser man då kan dra behandlas i nästa avsnitt.

För att demonstrera regeln ovan tar vi samma Exempel 1 Vinternattens kallaste tidpunkt som behandlades tidigare. Vi bibehåller frågeställningen, men byter lösningsmetod:

Exempel 1 Vinternattens kallaste tidpunkt

Under en vinternatt varierar temperaturen enligt funktionen

\[ y \, = \, f(x) \, = \, 0,24\,x^2\,-\,2,4\,x\,+\,7 \]

där     \( y \;\, = \)   temperaturen i grader Celsius och

          \( x \;\, = \)   tiden i timmar efter midnatt

Funktionen \(\, f(x)\):s   definitionsmängd: \( \quad 0 \leq x \leq 8 \)

Bestäm nattens kallaste tidpunkt med teckenstudium.


Lösning med teckenstudium:

Vi bestämmer fortfarande derivatans nollställen, men använder teckenstudium för att skilja mellan max/min.

Derivatans nollställe \( \, x = 5 \, \) tar vi över från Lösning med andraderivatan och bekräftar:

\[ f(x) = 0,24\,x^2 - 2,4\,x + 7 \]
\[ f'(x) = 0,48\,x - 2,4 \]
\[ f' (5) = 0,48\cdot 5 - 2,4 = 0 \]

För att avgöra om \( \, x = 5 \, \) är maximi- eller minimipunkt måste vi undersöka derivatans tecken till vänster och till höger om denna punkt.

Vi väljer t.ex. punkterna \( \, x = 4,9 \, \) och \( \, x = 5,1 \, \) på \( \, x\)-axeln och bestämmer derivatans tecken i dessa punkter:

\[ f' (4,9) = 0,48\cdot 4,9 - 2,4 = - 0,048 < 0 \]
\[ f' (5,1) = 0,48\cdot 5,1 - 2,4 = 0,048 > 0 \]
\(x\) \(4,9\) \(5\) \(5,1\)
\( f\,'(x) \) \(-\) \(0\) \(+\)
\( \,f(x) \) Min

Dessa resultat är sammanfattade i teckentabellen till höger och visar att \( \, f(x)\, \) antar ett minimum i \( \, x = 5 \),

därför att \( \, f\,'(5) = 0 \) och derivatan byter tecken från \(-\) till \( + \) kring \( \, 5 -\) allt enligt reglerna ovan.

Därför inträffar nattens kallaste tidpunkt kl \( \, 5 \).


Exempel 2 Maximal företagsvinst

Vi återgår till Exempel 3 i förra avsnitt, men byter frågeställning:

Efter statistiska observationer har man kommit fram till att ett företags vinst kan beräknas enligt funktionen:

\[ V(t) \; = \; -3\,t^3\,+\,27\,t^2\,-\,72\,t\,+\,60 \]

där    \( V \; = \)   företagets vinst i \( 1\,000 \) kr och

         \( t \;\, = \)   tiden i antalet år efter årsskiftet 2009/2010 \(. \qquad \) Definitionsområde: \( \; 1 \leq t \leq 5 \)

a)   Ställ upp första- och andraderivatan. Rita graferna till \( \,V(t) \), \( \,V\,'(t) \) och \( \,V\,''(t) \) i separata koordinatsystem.

b)   När har företaget maximal vinst?

c)   Hur stor är företagets maximala vinst?

Frågorna b) och c) ska besvaras algebraiskt. Dessutom ska b) lösas både med andraderivatan och teckentabellen.


Lösning:

a)

Ex 2 Maximal foretagsvinst Funktionen.jpg      Ex 2 Maximal foretagsvinst Derivatan.jpg      Ex 2 Maximal foretagsvinst Andraderivatan.jpg


b)   Derivatan är en 2:a gradsfunktion och har två reella nollställen. För att få reda på dem sätter vi derivatan till \( \, 0 \):

\[\begin{array}{rcrcl} V'(t) & = & -9\,t^2 + 54\,t - 72 & = & 0 \\ & & t^2 - 6 \,t + 8 & = & 0 \end{array}\]
2:a gradsekvationen kan enkelt och snabbt lösas med Vieta:
\[ \begin{array}{rcl} t_1 \cdot t_2 & = & 8 \\ t_1 + t_2 & = & -(-6) = 6 \\ &\Downarrow& \\ t_1 & = & 2 \\ t_2 & = & 4 \end{array}\]
Dvs \( V'(2) = V'(4) = 0\, \) vilket innebär att tangenterna till kurvan \( V(t)\, \) i punkterna \( t_1 = 2 \, \) och \( t_2 = 4 \, \) har lutningen \( 0\, \) dvs är horisontella.

Horisontella tangenter kan innebära att kurvan har maximum eller minimum i dessa punkter.

För att skilja mellan maximum och minimum har vi två metoder till förfogande: andraderivatan och teckentabellen. Vi använder dem en i taget:

b) med andraderivatan:

Reglerna om max/min med andraderivatan som kräver andraderivatans tecken tillämpas enskilt på vart och ett nollställe till derivatan.
Nollställe 1: \( \; t_1 = 2 \quad \; \)
Vi sätter in \( t_1 = 2 \, \) i andraderivatan och kollar om den blir positiv eller negativ:
\[ V\,''(t) \, = \, -18\,t + 54 \]
\[ V\,''(2) \, = \, -18\cdot 2 + 54 = 18 > 0 \]
Andraderivatan är positiv för \( t_1 = 2 \, \). Slutsats: \( V(t) \, \) har ett minimum i \( t_1 = 2 \, \).
Nollställe 2: \( \; t_2 = 4 \quad \; \)
Vi sätter in \( t_2 = 4 \, \) in i andraderivatan och kollar om den blir positiv eller negativ:
\[ V\,''(4) \, = \, -18\cdot 4 + 54 = -18 < 0 \]
Andraderivatan är negativ för \( t_2 = 4 \, \). Slutsats: \( V(t) \, \) har ett maximum i \( t_2 = 4 \, \).
Alltså har företaget sin största vinst efter \( t_2 = 4 \, \) år efter årsskiftet 2009/2010, dvs vid årsskiftet 2013/2014.

b) med teckenstudium:

Alternativt kräver reglerna om max/min med teckenstudium derivatans teckenbyte i en nära omgivning av derivatans nollställen.

Vi tillämpar regeln enskilt på vart och ett nollställe.

Nollställe 1: \( \; t_1 = 2 \)
Vi väljer t.ex. punkterna \( \, t = 1,9 \) och \( \, t = 2,1 \) på t-axeln och bestämmer derivatans tecken i dessa punkter:
\[ V'(t) = -9\,t^2 + 54\,t - 72 \]
\[ V' (1,9) = -9\cdot 1,9^2 + 54\cdot 1,9 - 72 = -1,89 < 0 \]
\[ V' (2,1) = -9\cdot 2,1^2 + 54\cdot 2,1 - 72 = 1,71 > 0 \]
Nollställe 2: \( \; t_2 = 4 \)
Vi väljer t.ex. punkterna \( \, t = 3,9 \) och \( \, t = 4,1 \) på t-axeln nära \( t_2 \) och bestämmer derivatans tecken i dessa punkter:
\[ V' (3,9) = -9\cdot 3,9^2 + 54\cdot 3,9 - 72 = 1,71 > 0 \]
\[ V' (4,1) = -9\cdot 4,1^2 + 54\cdot 4,1 - 72 = -1,89 < 0 \]
Resultaten från båda nollställena skrivs in i följande teckentabell:
\(t\) \(1,9\) \(2\) \(2,1\) \(3,9\) \(4\) \(4,1\)
\( V\,'(t) \) \(-\) \(0\) \(+\) \(+\) \(0\) \(-\)
\( \,V(t) \) Min Max
Man kan förenkla teckentabellen ovan, eftersom derivatan inte har fler nollställen än \( \, t_1 = 2 \) och \( \, t_2 = 4 \).

Därför kan derivatans teckenbyten inte vara fler än de angivna. Därför kan derivatan inte ha något teckenbyte mellan nollställena.

Av samma anledning är själva \( \, t\)-värdena kring nollställena irrelevanta.

Endast att derivatan byter tecken när man byter sida kring nollställena är av intresse:

\(t\) \(2\) \(4\)
\( V\,'(t) \) \(-\) \(0\) \(+\) \(0\) \(-\)
\( \,V(t) \) Min Max
Även slutsatserna ur reglerna om max/min med teckenstudium finns med i teckentabellen:
  • \( V(t)\, \) har ett minimum i \( \, t_1 = 2 \), därför att \( V\,'(2) = 0 \) och \( V\,'(t) \) byter tecken från \(-\) till \( + \) kring \( \, 2 \).
  • \( V(t)\, \) har ett maximum i \( \, t_2 = 4 \), därför att \( V\,'(4) = 0 \) och \( V\,'(t) \) byter tecken från \(+\) till \( - \) kring \( \, 4 \).
Resultatet är förstås det samma som vi fick när vi löste uppgiften med andraderivatan:

Företaget har sin största vinst efter \( t_{max} = 4 \, \) år efter årsskiftet 2009/2010, dvs vid årsskiftet 2013/2014.



c)   För att få företagets maximala vinst sätter vi in \( t_{max} = 4 \, \) i vinstfunktionen:

\[ V(t) = -3\,t^3 + 27\,t^2 - 72\,t + 60 \]
\[ V(t_{max}) = V(4) = -3\cdot 4^3 + 27\cdot 4^2 - 72\cdot 4 + 60 = 12 \]

      Alltså är företagets maximala vinst \( 12\,000 \) kr som antas vid årsskiftet 2013/2014.


Begreppsförklaringar

I detta avsnitt kommer vi att använda en funktions derivata som ett verktyg för att få information om själva funktionen, närmare bestämt om funktionens lokala maxima och minima.

  Lokala maxima minima.jpg      Lokala maxima och minima är punkter () som har största resp. minsta \( \, y\)-värden lokalt dvs i sin närmaste omgivning, se bilden.

     Med maxima och minima menas i detta avsnitt alltid lokala maxima/minima. Därför utelämnas ordet lokalt i detta avsnitt.

     Båda tillsammans heter extrema eller extremvärden. På bilden till vänster har vi två extremvärden: \( \, 10 \, \) och \( \, 22 \, \) (OBS! \( \, y\)-värden).

     De punkter på \( \, x\)-axeln för vilka extremvärden antas heter extrempunkter. På bilden finns två extrempunkter: \( \, 2 \, \) och \( \, 4 \, \) (OBS! \( \, x\)).

     Minimipunktens koordinater är: \( \, (2, 10) \, \). Maximipunktens koordinater är: \( \, (4, 22) \, \).


     När vi i fortsättningen pratar om punkten \( {\color{Red} {x = a}} \, \) menar vi alltid punkten med \( {\color{Red} x}\)-koordinaten a.


     Gemensamt för alla extrempunkter är att derivatan i dessa punkter är \( \, 0 \), därför att:

     Tangenten till funktionens graf i en extrempunkt är horisontell dvs har lutningen \( \, 0 \, \). Följaktligen:

     Genom att bilda derivatan, sätta den till \( \, 0 \, \) och beräkna de \( \, x \, \) för vilka derivatan blir \( \, 0 \, \), kan vi få reda på funktionens extrempunkter.


     Sedan gäller det att skilja mellan minimi- (Min) och en maximipunkter (Max) bland extrempunkterna.

Det finns två metoder att skilja mellan Min och Max, den ena använder andraderivatan, den andra genomför ett teckenstudium.





Copyright © 2011-2015 Taifun Alishenas. All Rights Reserved.