Skillnad mellan versioner av "1.5 Potenslagarna"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m (Definition av potens)
m (Definition av potens)
Rad 23: Rad 23:
 
Anta att <math> x\, </math> är en okänd variabel och <math> b\, </math> och <math> c\, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> . Då kallas  
 
Anta att <math> x\, </math> är en okänd variabel och <math> b\, </math> och <math> c\, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> . Då kallas  
  
:::::::::funktioner av typ <math> y = 10^x\, </math> <span style="color:red">exponentialfunktioner</span>. Generellt: <math> y = c \cdot a^x\, </math>.
+
:::::::::funktioner av typ <math> y = 10^x\, </math> <span style="color:red">exponentialfunktioner</span>, generellt: <math> y = c \cdot a^x\, </math>.
  
:::::::::ekvationer av typ <math> 10^x\,= 125 </math> <span style="color:red">exponentialekvationer</span>. Generellt: <math> a^x\, = b </math>.
+
:::::::::ekvationer av typ <math> 10^x\,= 125 </math> <span style="color:red">exponentialekvationer</span>, generellt: <math> a^x\, = b </math>.
  
:::::::::funktioner av typ <math> y = x^3\, </math> <span style="color:red">potensfunktioner</span>. Generellt: <math> y = x^b\, </math>.
+
:::::::::funktioner av typ <math> y = x^3\, </math> <span style="color:red">potensfunktioner</span>, generellt: <math> y = x^b\, </math>.
  
:::::::::ekvationer av typ <math> x^3\, = 8 </math> <span style="color:red">potensekvationer</span>. Generellt: <math> x^b\, = c </math>.
+
:::::::::ekvationer av typ <math> x^3\, = 8 </math> <span style="color:red">potensekvationer</span>, generellt: <math> x^b\, = c </math>.
  
 
Medan potensekvationer löses genom rotdragning löses exponentialekvationer genom logaritmering, se avsnitt [[1.6 Logaritmer|1.6 Logaritmer]].
 
Medan potensekvationer löses genom rotdragning löses exponentialekvationer genom logaritmering, se avsnitt [[1.6 Logaritmer|1.6 Logaritmer]].

Versionen från 6 mars 2011 kl. 18.46

       Teori          Övningar      


Definition av potens

Ett uttryck av formen \( a^x\, \) läses "a upphöjt till x" och kallas potens. \( a\, \) heter basen och \( x\, \) exponenten.

Om \( x\, \) är ett positivt heltal och \( a\, \) en given konstant \( \neq 0 \) kan potensen \( a^x\, \) definieras som en förkortning för upprepad multiplikation av a med sig själv:

\[ a^x = \underbrace{a \cdot a \cdot a \cdot \quad \ \cdots \quad \cdot a}_{x} \]

T.ex.:

\[ a^2 = a \cdot a \]
\[ a^3 = a \cdot a \cdot a \]

Att ta a upphöjt till x är en räkneoperation som kallas exponentiering.

Anta att \( x\, \) är en okänd variabel och \( b\, \) och \( c\, \) givna konstanter \( \neq 0 \) . Då kallas

funktioner av typ \( y = 10^x\, \) exponentialfunktioner, generellt\[ y = c \cdot a^x\, \].
ekvationer av typ \( 10^x\,= 125 \) exponentialekvationer, generellt\[ a^x\, = b \].
funktioner av typ \( y = x^3\, \) potensfunktioner, generellt\[ y = x^b\, \].
ekvationer av typ \( x^3\, = 8 \) potensekvationer, generellt\[ x^b\, = c \].

Medan potensekvationer löses genom rotdragning löses exponentialekvationer genom logaritmering, se avsnitt 1.6 Logaritmer.

Potenslagarna

Följande lagar gäller för potenser:

Potenslagarna 70a.jpg Potens Ex 60.jpg

Potenslagarna ovan gäller även för exponenter \( x\, \) som är negativa eller bråktal, även om vi inledningsvis definierade potensen \( a^x\, \) endast för positiva heltal \( x\, \).

Bevis av några potenslagar

Påstående (Produkt av potenser med samma bas):

\[ a^x \cdot a^y \; = \; a^{x+y} \]

Bevis:

Påståendet kan bevisas genom att använda potensens definition:

\[ a^x \cdot a^y \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{x} \; \cdot \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{y} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{x+y} \; = \; a^{x+y} \]

Påstående (Nollte potens):

\[ a^0 \; = \; 1 \]

Bevis:

Påståendet kan bevisas genom att använda potenslagen för division av potenser med samma bas:

\[ a^0 \; = \; a^{x-x} \; = \; {a^x \over a^x} \; = \; 1 \]

Påstående (Negativ exponent):

\[ a^{-x} \; = \; {1 \over a^x} \]

Bevis:

Påståendet kan bevisas genom att använda potenslagen för division av potenser med samma bas samt lagen om nollte potensen:

\[ a^{-x} \; = \; a^{0-x} \; = \; {a^0 \over a^x} \; = \; {1 \over a^x} \]

Exempel på potenslagars användning

Potens Ex 1.jpg


Potens Ex 2.jpg


Potens Ex 3.jpg