Skillnad mellan versioner av "Kapitel 5 Trigonometri"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m
m
 
(139 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 2: Rad 2:
 
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
 
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
 
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
 
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
{{Not selected tab|[[Kap 4 Integraler| <<&nbsp;&nbsp;Förra kapitel]]}}
+
{{Not selected tab|[[Kapitel 4 Integraler| <<&nbsp;&nbsp;Förra kapitel]]}}
{{Not selected tab|[[Huvudsida|Start Matte 3c]]}}
+
{{Selected tab|[[Kapitel 5 Trigonometri|Kap 5 Trigonometri]]}}
 +
{{Not selected tab|[[Media: Formelsamling NP Ma3 Trig.pdf|Formelsamling Trigonometri]]}}
 
{{Not selected tab|[[Matte 3c Planering|Planering Matte 3c]]}}
 
{{Not selected tab|[[Matte 3c Planering|Planering Matte 3c]]}}
{{Selected tab|[[Media: Formelsamling NP Ma3 Trig.pdf|Formelsamling Trigonometri]]}}
 
 
{{Not selected tab|[[Diagnosprov kap 4 och 5 Integraler och Trigonometri|Diagnos kap 4-5 Integr. & Trigon.]]}}
 
{{Not selected tab|[[Diagnosprov kap 4 och 5 Integraler och Trigonometri|Diagnos kap 4-5 Integr. & Trigon.]]}}
 
| style="border-bottom:1px solid #797979"  width="100%"| &nbsp;
 
| style="border-bottom:1px solid #797979"  width="100%"| &nbsp;
Rad 11: Rad 11:
  
 
<big>
 
<big>
 +
<br>
 +
Detta kapitels övningar finns inte på webben (pga tidsbrist). Därför:
 +
 +
Läs igenom genomgångarna här, men använd för övningarna boken <i>Matematik 5000</i>.
 +
 
== <b><span style="color:#931136">Utdrag ur planeringen:</span></b> ==
 
== <b><span style="color:#931136">Utdrag ur planeringen:</span></b> ==
 
<br>
 
<br>
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 30px;"> [[Image: Planering Integraler Rubrik2017_800.jpg]] </div>
+
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 30px;"> [[Image: Planering_Integr_Rubrik_2019_800a.jpg]] </div>
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 30px;"> [[Image: Planering Trigonometri_800.jpg]] </div>
+
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 30px;"> [[Image: Planering_Trigonometri_2019_800b.jpg]] </div>
 
<br>
 
<br>
== <b><span style="color:#931136">Lektion 34: &nbsp; 5.1 Trigonometri i rätvinkliga trianglar <math> \qquad\;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 208</small></small></span></b> ==
+
== <b><span style="color:#931136">5.1 Trigonometri i rätvinkliga trianglar <math> \qquad\;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 208</small></small></span></b> ==
 
<br>
 
<br>
 
<big><b><span style="color:#931136">Tangens för <math> \, v \, < \, 90^\circ </math></span></b></big>
 
<big><b><span style="color:#931136">Tangens för <math> \, v \, < \, 90^\circ </math></span></b></big>
Rad 25: Rad 30:
  
 
<div class="ovnA">
 
<div class="ovnA">
<big>{{#NAVCONTENT:Exempel på tangens|Exempel på tangens}}</big>
+
<big>{{#NAVCONTENT:Flera exempel på tangens|Exempel på tangens}}</big>
 
</div>
 
</div>
 
</td>
 
</td>
Rad 44: Rad 49:
 
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 5 SinusCosinus_55.jpg]] </div>
 
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 5 SinusCosinus_55.jpg]] </div>
 
<br>
 
<br>
== <b><span style="color:#931136">Lektion 35: &nbsp; 5.2 Exakta trigonometriska värden / Enhetscirkeln <math> \;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 209 / 210</small></small></span></b> ==
+
== <b><span style="color:#931136">5.2 Exakta trigonometriska värden / Enhetscirkeln <math> \;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 209 / 210</small></small></span></b> ==
 
<br>
 
<br>
 
<big><b><span style="color:#931136">Två speciella vinklar<span style="color:black">:</span> <math> \, 45^\circ \, </math> och <math> \, 60^\circ \, </math> </span></b></big>
 
<big><b><span style="color:#931136">Två speciella vinklar<span style="color:black">:</span> <math> \, 45^\circ \, </math> och <math> \, 60^\circ \, </math> </span></b></big>
Rad 56: Rad 61:
 
"Exakt" betyder: Gå inte över till decimaltal, dvs:
 
"Exakt" betyder: Gå inte över till decimaltal, dvs:
  
::* Bibehåll bråk med endast heltal i täljare och nämnare,
+
::* &nbsp;&nbsp; Bibehåll bråk med endast heltal i täljare och nämnare,
::* Bibehåll rötter som inte ger heltal.
+
::* &nbsp;&nbsp; Bibehåll rötter som inte ger heltal.
  
 
En konsekvens blir att inte ens rötter ska stå kvar i bråkens nämnare. Ta upp dem genom förlängning med <math> \, \sqrt{{\color{White} {\cdots}}}  </math>, t.ex.<span style="color:black">:</span>
 
En konsekvens blir att inte ens rötter ska stå kvar i bråkens nämnare. Ta upp dem genom förlängning med <math> \, \sqrt{{\color{White} {\cdots}}}  </math>, t.ex.<span style="color:black">:</span>
Rad 106: Rad 111:
  
 
Detta används för att definiera de trigonometriska funktionerna i godtyckliga trianglar, dvs för vinklar <math> \, v \, \geq \, 90^\circ \, </math>.
 
Detta används för att definiera de trigonometriska funktionerna i godtyckliga trianglar, dvs för vinklar <math> \, v \, \geq \, 90^\circ \, </math>.
 +
 +
 +
== <b><span style="color:#931136">5.3 Godtyckliga trianglar <math> \qquad\qquad\;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 215 </small></small></span></b> ==
 
<br>
 
<br>
== <b><span style="color:#931136">Lektion 36: &nbsp; 5.3 Godtyckliga trianglar <math> \qquad\qquad\;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 215 </small></small></span></b> ==
+
<big><b><span style="color:#931136">Sinus och Cosinus för vinklar i intervallet<span style="color:#931136">:</span> <math> \quad 90^\circ \, \leq \, v \, \leq \, 180^\circ </math> </span></b></big>
<br>
+
<big><b><span style="color:#931136">Sinus och Cosinus för vinklar<span style="color:#931136">:</span> <math> \quad 90^\circ \, \leq \, v \, \leq \, 180^\circ </math> </span></b></big>
+
  
 
Exempel<span style="color:black">:</span>
 
Exempel<span style="color:black">:</span>
Rad 214: Rad 220:
 
</tr>
 
</tr>
 
</table>
 
</table>
== <b><span style="color:#931136">Lektion 37: &nbsp; 5.4 Triangelsatserna <math> \qquad\qquad\qquad\;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 218 </small></small></span></b> ==
+
 
 +
<div class="border-divblue">En <b><span style="color:red">sinus</span></b>ekvation har i intervallet <math> \, 0^\circ \leq v \leq 180^\circ \, </math> alltid <b><span style="color:red">två</span></b> lösningar.<br><br>
 +
En <b><span style="color:red">cosinus</span></b>ekvation har i intervallet <math> \, 0^\circ \leq v \leq 180^\circ \, </math> <b><span style="color:red">endast en</span></b> lösning.</div>
 +
 
 +
 
 +
== <b><span style="color:#931136">5.4 Triangelsatserna <math> \qquad\qquad\qquad\;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 218 </small></small></span></b> ==
  
  
 
Det finns tre triangelsatser: <b><span style="color:#931136">Areasatsen</span></b>, <b><span style="color:#931136">Sinussatsen</span></b> och <b><span style="color:#931136">Cosinussatsen</span></b>.
 
Det finns tre triangelsatser: <b><span style="color:#931136">Areasatsen</span></b>, <b><span style="color:#931136">Sinussatsen</span></b> och <b><span style="color:#931136">Cosinussatsen</span></b>.
  
 +
Triangelsatsernas formulering baseras på de standardbeteckningar för trianglar som införs här:
  
 
<big><b><span style="color:#931136">Areasatsen</span></b></big>
 
<big><b><span style="color:#931136">Areasatsen</span></b></big>
 +
 +
<u>Givet:</u> <math> \quad </math>  Två sidor och den mellanliggande vinkeln i en triangel.
 +
 +
<u>Sökt:</u> <math> \quad\, </math> Triangelns area.
  
 
<table>
 
<table>
 
<tr>
 
<tr>
 
   <td><div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 11 Areasatsen_400_0b.jpg]]</div>
 
   <td><div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 11 Areasatsen_400_0b.jpg]]</div>
 +
 +
 +
 
</td>
 
</td>
 
<td>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</td>
 
<td>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</td>
Rad 230: Rad 249:
 
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 11 Areasatsen_400a.jpg]]</div>
 
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 11 Areasatsen_400a.jpg]]</div>
  
 +
&nbsp; Areasatsen i vanliga ord (utan beteckningar):
  
 +
<div class="border-divblue">En triangels area är produkten av <b><span style="color:red">två sidor</span></b>
  
 +
och den <b><span style="color:red">mellanliggande vinkelns</span></b> sinus,
  
 +
delad med <math> \, 2 \, </math> (<b><span style="color:red">SVS</span></b>-struktur).</div>
 +
</td>
 +
</tr>
 +
</table>
 +
<big><b><span style="color:#931136">Det omvända problemet:</span></b></big>
  
 +
<u>Givet:</u> <math> \quad </math> Arean och två sidor av en triangel.
  
 +
<u>Sökt:</u> <math> \quad\, </math> Den mellanliggande vinkeln <math> \, v \, </math>.
 +
<table>
 +
<tr>
 +
  <td><div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 11 Areasatsen_400_0c.jpg]]</div>
  
 +
</td>
 +
<td>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</td>
 +
  <td>
 +
 +
 +
 +
 +
 +
 +
<div class="ovnE">
 +
{{#NAVCONTENT:Varför två lösningar?|Varför två lösningar}}
 +
</div>
 
</td>
 
</td>
 
</tr>
 
</tr>
 
</table>
 
</table>
 +
Det geometriska problemet har två lösningar. Areasatsen ger båda:
  
 +
Areasatsen leder till en sinusekvation som pga sina två lösningar resulterar i två vinklar och därmed två trianglar.
  
Formulering utan beteckningar:
 
  
En triangels area kan beräknas med areasatsen när <b><span style="color:red">två sidor</span></b> av triangeln och den <b><span style="color:red">mellanliggande vinkeln</span></b> är givna.
+
== <b><span style="color:#931136">5.5 Sinussatsen <math> \qquad\qquad\qquad\;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 220 / 224-225 </small></small></span></b> ==
  
 +
<u>Givet:</u> <math> \quad </math>  Två sidor och en vinkel eller två vinklar och en sida i en triangel.
  
<big><b><span style="color:#931136">Det omvända problemet:</span></b></big>
+
<u>Sökt:</u> <math> \quad\, </math> Triangelns tredje sida eller två andra sidor.
  
När arean och två sidor av en triangel är givna och den mellanliggande vinkeln är sökt, ger areasatsen två lösningar och därmed två trianglar:
+
<table>
 +
<tr>
 +
  <td><div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 12 Sinussatsen_400.jpg]] </div>
  
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 11 Areasatsen_400_0c.jpg]]</div>
+
</td>
<br>
+
<td>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</td>
Areasatsen med beteckningarna ovan gäller endast för de standardbeteckningar som införts inledningsvis.
+
  <td>
  
Samma gäller för alla formler som följer: Sinussatsen och Cosinussatsen.
 
  
  
== <b><span style="color:#931136">Lektion 38: &nbsp; 5.5 Sinussatsen <math> \qquad\qquad\qquad\;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 220 / 224-225 </small></small></span></b> ==
 
<br>
 
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 12 Sinussatsen_400.jpg]] </div>
 
  
  
Formulering utan beteckningar:
 
  
I en triangel är kvoten mellan vinklarnas Sinus och deras motstående sidor lika stor.
+
 
 +
 
 +
Sinussatsen i vanliga ord (utan beteckningar):
 +
 
 +
<div class="border-divblue">I en triangel är kvoten mellan
 +
 
 +
vinklarnas sinus och deras
 +
 
 +
motstående sidor lika stor.</div>
 +
 
 +
</td>
 +
</tr>
 +
</table>
  
 
==== <b><span style="color:#931136">Exempel på sinussatsen (två lösningar)</span></b> ====
 
==== <b><span style="color:#931136">Exempel på sinussatsen (två lösningar)</span></b> ====
 +
 +
<u>Givet:</u> <math> \quad </math>  Två sidor och den vinkel som inte ligger mellan dem (icke-SVS-struktur).
 +
 +
<u>Sökt:</u> <math> \quad\, </math> Triangelns tredje sida.
  
 
<table>
 
<table>
Rad 272: Rad 331:
 
   <td><div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 12 Sinussatsens_2_fall_400.jpg]] </div>
 
   <td><div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 12 Sinussatsens_2_fall_400.jpg]] </div>
 
</td>
 
</td>
<td>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</td>
+
<td>&nbsp;&nbsp;</td>
 
   <td>
 
   <td>
  
Rad 290: Rad 349:
  
  
 +
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 12 Tva trianglar.jpg]] </div>
 +
</td>
 +
<td>
  
  
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 12 Tva trianglar.jpg]] </div></td>
+
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
<div class="ovnE">
 +
{{#NAVCONTENT:Varför två lösningar?|Varför två lösningar}}
 +
</div>
 +
</td>
 
</tr>
 
</tr>
 
</table>
 
</table>
 
+
Att det finns två lösningar (två trianglar) beror på att problemet inte har [[Kapitel_5_Trigonometri#5.4_Triangelsatserna_.5C.28_.5Cqquad.5Cqquad.5Cqquad.5C.3B.5C.3B_.5C.29_.C3.96vningar:_.C2.A0_Boken.2C_sid_218|<b><span style="color:blue">SVS</span></b>]]-struktur, dvs:
Att det finns två lösningar (två trianglar) beror på att problemet inte har [[Kap_5_Trigonometri#5.4_Triangelsatserna:_Areasatsen.2C_Sinussatsen.2C_Cosinussatsen|<b><span style="color:blue">SVS</span></b>]]-struktur, dvs:
+
  
 
Triangelns två sidor <math> \, b = 27 \, </math> och <math> \, c = 35 \, </math> är givna, men inte den mellanliggande vinkeln, utan den som ligger mittemot <math> \, b </math>.
 
Triangelns två sidor <math> \, b = 27 \, </math> och <math> \, c = 35 \, </math> är givna, men inte den mellanliggande vinkeln, utan den som ligger mittemot <math> \, b </math>.
  
  
== <b><span style="color:#931136">Lektion 39: &nbsp; 5.6 Cosinussatsen <math> \qquad\qquad\qquad\;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 229-230 </small></small></span></b> ==
+
== <b><span style="color:#931136">5.6 Cosinussatsen <math> \qquad\qquad\qquad\;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 229-230 </small></small></span></b> ==
<br>
+
<big><b><span style="color:#931136">Cosinussatsen</span></b></big>
+
  
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 13 Cosinussatsen_400.jpg]] </div>
+
<u>Givet:</u> <math> \quad </math>  Två sidor och en vinkel i en triangel.
  
 +
<u>Sökt:</u> <math> \quad\, </math> Triangelns tredje sida.
  
Pythagoras är ett specialfall av cosinussatsen för fallet<span style="color:black">:</span> <math> \quad A , B , {\rm eller\;} C \, = \, 90^\circ \quad \Rightarrow \quad \cos 90^\circ \, = \, 0 </math>.
+
<table>
 +
<tr>
 +
  <td><div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 13 Cosinussatsen_400.jpg]] </div>
  
Cosinussatsen utvidgar Pythagoras med en term som involverar två sidor och den mellanliggande vinkeln.
+
</td>
 +
<td>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</td>
 +
  <td>
  
När <b><span style="color:red">två sidor</span></b> i en triangel och den <b><span style="color:red">mellanliggande vinkeln</span></b> är givna ([[Kap_5_Trigonometri#5.4_Triangelsatserna:_Areasatsen.2C_Sinussatsen.2C_Cosinussatsen|<b><span style="color:blue">SVS</span></b>]]-struktur), ger cosinussatsen den tredje sidan (endast en lösning) genom enkel rotdragning.
 
  
När två sidor är givna samt en vinkel som inte ligger mellan dem (icke-SVS-struktur) ger cosinussatsen en andragradsekvation som i regel har två lösningar, se exemplet nedan.
 
  
  
<big><b><span style="color:#931136">Samma exempel med cosinussatsen</span></b></big>
+
 
 +
 
 +
 
 +
<div class="border-divblue">Cosinussatsen utvidgar Pythagoras med
 +
 
 +
en <math> \cos</math>-term som involverar högerledets
 +
 
 +
två sidor och den mellanliggande vinkeln.</div>
 +
 
 +
</td>
 +
</tr>
 +
</table>
 +
 
 +
Pythagoras är ett specialfall av cosinussatsen för fallet<span style="color:black">:</span> <math> \; A , B , {\rm eller\;} C \, = \, 90^\circ \; \Rightarrow \; \cos 90^\circ \, = \, 0 </math>. Då försvinner <math> \cos</math>-termen i cosinussatsen.
 +
 
 +
När två sidor och den mellanliggande vinkeln i en triangel är givna ([[Kapitel_5_Trigonometri#5.4_Triangelsatserna_.5C.28_.5Cqquad.5Cqquad.5Cqquad.5C.3B.5C.3B_.5C.29_.C3.96vningar:_.C2.A0_Boken.2C_sid_218|<b><span style="color:blue">SVS</span></b>]]-struktur), ger cosinussatsen den tredje sidan som roten ur högerledet: <b><span style="color:red">endast en lösning</span></b>.
 +
 
 +
När två sidor är givna samt en vinkel som inte ligger mellan dem (icke-SVS-struktur) ger cosinussatsen en andragradsekvation som i regel har <b><span style="color:red">två lösningar</span></b>, se exemplet nedan.
 +
 
 +
<big><b><span style="color:#931136">Samma exempel som [[Kapitel_5_Trigonometri#Exempel_p.C3.A5_sinussatsen_.28tv.C3.A5_l.C3.B6sningar.29|<span style="color:blue">ovan</span>]], nu med cosinussatsen</span></b></big>
  
 
<div style="border:0px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 13 Ex Cosinussatsen_1_400.jpg]] </div><br>
 
<div style="border:0px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 13 Ex Cosinussatsen_1_400.jpg]] </div><br>
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 13 Ex Cosinussatsen_2_400.jpg]] </div>
+
<table>
 +
<tr>
 +
  <td><div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 13 Ex Cosinussatsen_2_400.jpg]] </div>
  
 +
</td>
 +
<td>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</td>
 +
  <td>
  
Cosinussatsen ger samma två lösningar som sinussatsen, se [[Kap_5_Trigonometri#Exempel_p.C3.A5_sinussatsen_.28tv.C3.A5_l.C3.B6sningar.29|<b><span style="color:blue">ovan</span></b>]].
 
  
Problemets icke-SVS-struktur är orsaken till två lösningar och därmed två trianglar.
 
  
Det här med SVS-struktur förekommer i geometrikapitlet av Matte 1c-kursen, där man behandlar kongruensbegreppet.
 
  
Kongruens hos geometriska figurer betyder att de har inte bara samma form – då gäller likformighet – utan även samma storlek.
 
  
Två trianglar är kongruenta, om de uppfyller ett av följande kriterier:
 
  
# De överensstämmer i två sidor och den mellanliggande vinkeln: SVS.
 
# De överensstämmer i två vinklar och den mellanliggande sidan: VSV.
 
# De överensstämmer i alla tre sidor: SSS .
 
  
Kriterierna ovan anger i själva verket när en triangel är entydigt bestämd. I alla andra fall är nämligen en triangel inte entydigt bestämd. Därför finns i icke-SVS-VSV-SSS-strukturer alltid två trianglar som uppfyller de givna egenskaperna, se exemplet i sinus- och cosinussatsen ovan.
 
  
De två trianglarna som lösning av uppgiften ovan beror alltså varken på sinus- eller cosinussatsen. De är en konsekvens av vad som är givet och vad som är sökt i uppgiften (icke-SVS-struktur).
 
<br>
 
== <b><span style="color:#931136">Lektion 40: &nbsp; 5.7 Användning av trigonometri <math> \qquad\qquad\;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 232-233 </small></small></span></b> ==
 
<br>
 
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;">[[Image: 14 Spiraltrappa_750.jpg]]</div>
 
  
  
<div style="border:1px solid white;display:inline-table;margin-left: 10px;">{{#NAVCONTENT:Svar|5.7 Svar fel i 5.7}}</div>
 
  
  
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;">  
+
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
<div class="ovnE">
 +
{{#NAVCONTENT:Varför två lösningar?|Varför två lösningar}}
 +
</div>
 +
 
 +
</td>
 +
</tr>
 +
</table>
 +
 
 +
Cosinussatsen ger samma två lösningar som sinussatsen, se [[Kapitel_5_Trigonometri#Exempel_p.C3.A5_sinussatsen_.28tv.C3.A5_l.C3.B6sningar.29|<b><span style="color:blue">ovan</span></b>]].
 +
 
 +
 
 +
== <b><span style="color:#931136">5.7 Användning av trigonometri <math> \qquad\qquad\;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 232-233 </small></small></span></b> ==
 +
<br>
 
<table>
 
<table>
 
<tr>
 
<tr>
   <td>[[Image: 14_2_Balong_Uppg_450.jpg]]
+
   <td><div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;">[[Image: 14 Spiraltrappa_750.jpg]]</div>
  
::<math> \underline{\rm Lösning:} \quad {\rm Vi\;ritar\;figuren\;till\;höger\;(modellering).} </math>
+
</td>
 +
  <td>
  
::<math>{\rm Sidovinkeln} \quad u \, = \, 180^\circ - 72,5^\circ \, = \, 107,5^\circ </math>
 
  
::<math>{\rm Vinkelsumman\;i\;triangeln\;} ABC {\rm \;ger} </math>
 
  
::<math> v \, = \, 180^\circ - 56,4^\circ - 107,5^\circ\, = \, 16,1^\circ </math></td>
+
 
  <td>[[Image: 14_2_Balong_Bild_300.jpg]]</td>
+
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
<div class="ovnE">
 +
{{#NAVCONTENT:Svar|5.7 Svar fel i 5.7}}
 +
</div>
 +
</td>
 
</tr>
 
</tr>
 
</table>
 
</table>
:[[Image: 14_2_Balong_Losning_450.jpg]]</div>
 
  
  
Rad 378: Rad 545:
 
</tr>
 
</tr>
 
</table>
 
</table>
 +
 +
 +
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;">
 +
<table>
 +
<tr>
 +
  <td>[[Image: 14_2_Balong_Uppg_450.jpg]]
 +
 +
::<math> \underline{\rm Lösning:} \quad {\rm Vi\;ritar\;figuren\;till\;höger\;(modellering).} </math>
 +
 +
::<math>{\rm Sidovinkeln} \quad u \, = \, 180^\circ - 72,5^\circ \, = \, 107,5^\circ </math>
 +
 +
::<math>{\rm Vinkelsumman\;i\;triangeln\;} ABC {\rm \;ger} </math>
 +
 +
::<math> v \, = \, 180^\circ - 56,4^\circ - 107,5^\circ\, = \, 16,1^\circ </math></td>
 +
  <td>[[Image: 14_2_Balong_Bild_300.jpg]]</td>
 +
</tr>
 +
</table>
 +
:[[Image: 14_2_Balong_Losning_450.jpg]]</div>
  
  
Rad 387: Rad 572:
  
  
[[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2011-2017 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved.
+
[[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2011-2019 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved.

Nuvarande version från 8 maj 2019 kl. 19.23

        <<  Förra kapitel          Kap 5 Trigonometri          Formelsamling Trigonometri          Planering Matte 3c          Diagnos kap 4-5 Integr. & Trigon.      


Detta kapitels övningar finns inte på webben (pga tidsbrist). Därför:

Läs igenom genomgångarna här, men använd för övningarna boken Matematik 5000.

Utdrag ur planeringen:


Planering Integr Rubrik 2019 800a.jpg
Planering Trigonometri 2019 800b.jpg


5.1 Trigonometri i rätvinkliga trianglar \( \qquad\;\; \) Övningar:   Boken, sid 208


Tangens för \( \, v \, < \, 90^\circ \)

1 Tangens 55.jpg


2 Tangensproblemet 55.jpg



  
3 OmvantProblem 55.jpg


Sinus och Cosinus för \( \, v \, < \, 90^\circ \)

5 SinusCosinus 55.jpg


5.2 Exakta trigonometriska värden / Enhetscirkeln \( \;\; \) Övningar:   Boken, sid 209 / 210


Två speciella vinklar: \( \, 45^\circ \, \) och \( \, 60^\circ \, \)

Pythagoras satsen används på halva kvadraten med sidan \( \, 1 \, \) för att få diagonalen \( \, \sqrt{2} \). Sedan bestäms \( \, \sin 45^\circ \, \) och \( \, \tan 45^\circ \):

6 Exakta trig varden 45 60.jpg

På liknande sätt används Pythagoras på halva liksidiga triangeln med sidan \( \, 2 \, \) för att få höjden \( \, \sqrt{3} \). Sedan bestäms \( \, \sin 60^\circ \) och \( \, \cos 60^\circ \).

"Exakt" betyder: Gå inte över till decimaltal, dvs:

  •    Bibehåll bråk med endast heltal i täljare och nämnare,
  •    Bibehåll rötter som inte ger heltal.

En konsekvens blir att inte ens rötter ska stå kvar i bråkens nämnare. Ta upp dem genom förlängning med \( \, \sqrt{{\color{White} {\cdots}}} \), t.ex.:

\[ \displaystyle \frac{1}{\sqrt{2}} \, = \, \frac{1 \, \cdot \, {\color{Red} {\sqrt{2}}}}{\sqrt{2} \cdot {\color{Red} {\sqrt{2}}}} \, = \, \frac{\sqrt{2}}{2} \, = \, \frac{1}{2} \, \sqrt{2} \]


Ytterligare exakta trigonometriska värden

Andra geometriska satser ger följande exakta värden:

6 Exakta trig varden.jpg


Enhetscirkeln

Cirkel \( \, = \, \) Mängden av alla punkter som har samma avstånd (radien \( \, r \, \)) från en punkt (medelpunkten \( \, M \, \)).

Cirkelns ekvation:

7 Cirkelns ekvation 70.jpg


Enhetscirkeln är cirkeln med radien \( \, r \, = \, 1 \, \) och medelpunkten \( \, M \, = \, O \, \) (origo).

Om en punkt \( \, P\,(x, y) \, \) snurrar på enhetscirkeln och \( \, v \, \) är vinkeln mellan \( \, x\)-axeln och \( \, \overline{OP} \), så gäller:

7 Enhetscirkeln.jpg
\( \qquad\qquad\quad \)
\(\begin{array}{rcl} x & = & \cos v \\ y & = & \sin v \end{array}\)




I cirklar med radien \( \, r \, > \, 1 \, \) förblir vinkeln \( \, v \, \) den samma och därmed \( \, \cos v = \displaystyle \frac{r \cdot \; x}{r} = x \, \) och \( \, \sin v = \displaystyle \frac{r \cdot \; y}{r} = y \), precis som ovan.

Detta används för att definiera de trigonometriska funktionerna i godtyckliga trianglar, dvs för vinklar \( \, v \, \geq \, 90^\circ \, \).


5.3 Godtyckliga trianglar \( \qquad\qquad\;\; \) Övningar:   Boken, sid 215


Sinus och Cosinus för vinklar i intervallet: \( \quad 90^\circ \, \leq \, v \, \leq \, 180^\circ \)

Exempel:

\[ \sin 150^\circ \, = \, \sin (180^\circ - 30^\circ) \, = \, \sin 30^\circ \, = \, \frac{1}{2} \]
\[ \cos 120^\circ \, = \, \cos (180^\circ - 60^\circ) \, = \, -\cos 60^\circ \, = \, -\frac{1}{2} \]

Förklaring med enhetscirkeln:

Punkten till vinkeln \( \, v \, \) har samma \( \, y\)-koordinat (\(=\sin v\)) som punkten till vinkeln \( \, 180-v \).

Punkten till vinkeln \( \, v \, \) har samma \( \, x\)-koordinat (\(=\cos v\)) som punkten till vinkeln \( \, 180-v \, \) med omvänt tecken.

8 Godtyckliga trianglar 400.jpg
   Ekvationer  

        med

   Sin & Cos:















9 Ex Godtyckliga vinklar 400.jpg


Sinus, Cosinus och Tangens för alla vinklar

10 Alla vinklar 400.jpg



  En gång till  

   Sin & Cos

  för \( v \geq 90^\circ \)

   i trianglar:














10a En gang till Sin Cos 400.jpg


En sinusekvation har i intervallet \( \, 0^\circ \leq v \leq 180^\circ \, \) alltid två lösningar.

En cosinusekvation har i intervallet \( \, 0^\circ \leq v \leq 180^\circ \, \) endast en lösning.


5.4 Triangelsatserna \( \qquad\qquad\qquad\;\; \) Övningar:   Boken, sid 218

Det finns tre triangelsatser: Areasatsen, Sinussatsen och Cosinussatsen.

Triangelsatsernas formulering baseras på de standardbeteckningar för trianglar som införs här:

Areasatsen

Givet: \( \quad \) Två sidor och den mellanliggande vinkeln i en triangel.

Sökt: \( \quad\, \) Triangelns area.

11 Areasatsen 400 0b.jpg


      
11 Areasatsen 400a.jpg

  Areasatsen i vanliga ord (utan beteckningar):

En triangels area är produkten av två sidor

och den mellanliggande vinkelns sinus,

delad med \( \, 2 \, \) (SVS-struktur).

Det omvända problemet:

Givet: \( \quad \) Arean och två sidor av en triangel.

Sökt: \( \quad\, \) Den mellanliggande vinkeln \( \, v \, \).

11 Areasatsen 400 0c.jpg
    




Det geometriska problemet har två lösningar. Areasatsen ger båda:

Areasatsen leder till en sinusekvation som pga sina två lösningar resulterar i två vinklar och därmed två trianglar.


5.5 Sinussatsen \( \qquad\qquad\qquad\;\; \) Övningar:   Boken, sid 220 / 224-225

Givet: \( \quad \) Två sidor och en vinkel eller två vinklar och en sida i en triangel.

Sökt: \( \quad\, \) Triangelns tredje sida eller två andra sidor.

12 Sinussatsen 400.jpg
         





Sinussatsen i vanliga ord (utan beteckningar):

I en triangel är kvoten mellan

vinklarnas sinus och deras

motstående sidor lika stor.

Exempel på sinussatsen (två lösningar)

Givet: \( \quad \) Två sidor och den vinkel som inte ligger mellan dem (icke-SVS-struktur).

Sökt: \( \quad\, \) Triangelns tredje sida.

12 Sinussatsens 2 fall 400.jpg
  









12 Tva trianglar.jpg












Att det finns två lösningar (två trianglar) beror på att problemet inte har SVS-struktur, dvs:

Triangelns två sidor \( \, b = 27 \, \) och \( \, c = 35 \, \) är givna, men inte den mellanliggande vinkeln, utan den som ligger mittemot \( \, b \).


5.6 Cosinussatsen \( \qquad\qquad\qquad\;\; \) Övningar:   Boken, sid 229-230

Givet: \( \quad \) Två sidor och en vinkel i en triangel.

Sökt: \( \quad\, \) Triangelns tredje sida.

13 Cosinussatsen 400.jpg
    




Cosinussatsen utvidgar Pythagoras med

en \( \cos\)-term som involverar högerledets

två sidor och den mellanliggande vinkeln.

Pythagoras är ett specialfall av cosinussatsen för fallet: \( \; A , B , {\rm eller\;} C \, = \, 90^\circ \; \Rightarrow \; \cos 90^\circ \, = \, 0 \). Då försvinner \( \cos\)-termen i cosinussatsen.

När två sidor och den mellanliggande vinkeln i en triangel är givna (SVS-struktur), ger cosinussatsen den tredje sidan som roten ur högerledet: endast en lösning.

När två sidor är givna samt en vinkel som inte ligger mellan dem (icke-SVS-struktur) ger cosinussatsen en andragradsekvation som i regel har två lösningar, se exemplet nedan.

Samma exempel som ovan, nu med cosinussatsen

13 Ex Cosinussatsen 1 400.jpg

13 Ex Cosinussatsen 2 400.jpg
    













Cosinussatsen ger samma två lösningar som sinussatsen, se ovan.


5.7 Användning av trigonometri \( \qquad\qquad\;\; \) Övningar:   Boken, sid 232-233


14 Spiraltrappa 750.jpg



























233 Uppg 4269 Femhorn 4270 Klippa-1 400.jpg



233 Uppg 4269 Femhorn 4270 Klippa-2 400.jpg


14 2 Balong Uppg 450.jpg
\[ \underline{\rm Lösning:} \quad {\rm Vi\;ritar\;figuren\;till\;höger\;(modellering).} \]
\[{\rm Sidovinkeln} \quad u \, = \, 180^\circ - 72,5^\circ \, = \, 107,5^\circ \]
\[{\rm Vinkelsumman\;i\;triangeln\;} ABC {\rm \;ger} \]
\[ v \, = \, 180^\circ - 56,4^\circ - 107,5^\circ\, = \, 16,1^\circ \]
14 2 Balong Bild 300.jpg
14 2 Balong Losning 450.jpg





Copyright © 2011-2019 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved.