Skillnad mellan versioner av "2.7 Numerisk derivering"
Från Mathonline
Taifun (Diskussion | bidrag) m (→Varför numerisk derivering?) |
Taifun (Diskussion | bidrag) m (→Varför numerisk derivering?) |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
== Varför numerisk derivering? == | == Varför numerisk derivering? == | ||
| − | Numerisk derivering är en metod för approximativ beräkning av derivatan. Med hjälp av numeriska deriveringsformler beräknas ett <span style="color:red">nämevärde</span> för derivatan. Frågan uppstår: varför ska vi ta fram ett nämevärde när vi kan få derivatans exakta värde med hjälp av de [[2. | + | Numerisk derivering är en metod för approximativ beräkning av derivatan. Med hjälp av numeriska deriveringsformler beräknas ett <span style="color:red">nämevärde</span> för derivatan. Frågan uppstår: varför ska vi ta fram ett nämevärde när vi kan få derivatans exakta värde med hjälp av de [[2.5_Derivatan_av_exponentialfunktioner#Uppdaterad_tabell_.C3.B6ver_deriveringsregler|deriveringsregler]] som vi sammanställde i förra avsnitt? |
Numerisk derivering används i följande situationer: | Numerisk derivering används i följande situationer: | ||
Versionen från 17 maj 2011 kl. 22.47
| Teori | Övningar |
Innehåll
Varför numerisk derivering?
Numerisk derivering är en metod för approximativ beräkning av derivatan. Med hjälp av numeriska deriveringsformler beräknas ett nämevärde för derivatan. Frågan uppstår: varför ska vi ta fram ett nämevärde när vi kan få derivatans exakta värde med hjälp av de deriveringsregler som vi sammanställde i förra avsnitt?
Numerisk derivering används i följande situationer:
- 1) f
Framåtdifferenskvot
F
Bakåtdifferenskvot
F
Centraldifferenskvot
F
