Skillnad mellan versioner av "Kapitel 5 Trigonometri"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m
m
 
(12 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 19: Rad 19:
 
<br>
 
<br>
 
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 30px;"> [[Image: Planering_Integr_Rubrik_2019_800a.jpg]] </div>
 
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 30px;"> [[Image: Planering_Integr_Rubrik_2019_800a.jpg]] </div>
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 30px;"> [[Image: Planering_Trigonometri_2019_800a.jpg]] </div>
+
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 30px;"> [[Image: Planering_Trigonometri_2019_800b.jpg]] </div>
 
<br>
 
<br>
 
== <b><span style="color:#931136">5.1 Trigonometri i rätvinkliga trianglar <math> \qquad\;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 208</small></small></span></b> ==
 
== <b><span style="color:#931136">5.1 Trigonometri i rätvinkliga trianglar <math> \qquad\;\; </math> <small><small>Övningar: &nbsp; Boken, sid 208</small></small></span></b> ==
Rad 380: Rad 380:
 
</tr>
 
</tr>
 
</table>
 
</table>
Att det finns två lösningar (två trianglar) beror på att problemet inte har [[Kap_5_Trigonometri#.C2.A0_5.4_Triangelsatserna_.5C.28_.5Cqquad.5Cqquad.5Cqquad.5C.3B.5C.3B_.5C.29_.C3.96vningar:_.C2.A0_Boken.2C_sid_218|<b><span style="color:blue">SVS</span></b>]]-struktur, dvs:
+
Att det finns två lösningar (två trianglar) beror på att problemet inte har [[Kapitel_5_Trigonometri#5.4_Triangelsatserna_.5C.28_.5Cqquad.5Cqquad.5Cqquad.5C.3B.5C.3B_.5C.29_.C3.96vningar:_.C2.A0_Boken.2C_sid_218|<b><span style="color:blue">SVS</span></b>]]-struktur, dvs:
  
 
Triangelns två sidor <math> \, b = 27 \, </math> och <math> \, c = 35 \, </math> är givna, men inte den mellanliggande vinkeln, utan den som ligger mittemot <math> \, b </math>.
 
Triangelns två sidor <math> \, b = 27 \, </math> och <math> \, c = 35 \, </math> är givna, men inte den mellanliggande vinkeln, utan den som ligger mittemot <math> \, b </math>.
Rad 417: Rad 417:
 
Pythagoras är ett specialfall av cosinussatsen för fallet<span style="color:black">:</span> <math> \; A , B , {\rm eller\;} C \, = \, 90^\circ \; \Rightarrow \; \cos 90^\circ \, = \, 0 </math>. Då försvinner <math> \cos</math>-termen i cosinussatsen.
 
Pythagoras är ett specialfall av cosinussatsen för fallet<span style="color:black">:</span> <math> \; A , B , {\rm eller\;} C \, = \, 90^\circ \; \Rightarrow \; \cos 90^\circ \, = \, 0 </math>. Då försvinner <math> \cos</math>-termen i cosinussatsen.
  
När två sidor och den mellanliggande vinkeln i en triangel är givna ([[Kap_5_Trigonometri#.C2.A0_5.4_Triangelsatserna_.5C.28_.5Cqquad.5Cqquad.5Cqquad.5C.3B.5C.3B_.5C.29_.C3.96vningar:_.C2.A0_Boken.2C_sid_218|<b><span style="color:blue">SVS</span></b>]]-struktur), ger cosinussatsen den tredje sidan som roten ur högerledet: <b><span style="color:red">endast en lösning</span></b>.
+
När två sidor och den mellanliggande vinkeln i en triangel är givna ([[Kapitel_5_Trigonometri#5.4_Triangelsatserna_.5C.28_.5Cqquad.5Cqquad.5Cqquad.5C.3B.5C.3B_.5C.29_.C3.96vningar:_.C2.A0_Boken.2C_sid_218|<b><span style="color:blue">SVS</span></b>]]-struktur), ger cosinussatsen den tredje sidan som roten ur högerledet: <b><span style="color:red">endast en lösning</span></b>.
  
 
När två sidor är givna samt en vinkel som inte ligger mellan dem (icke-SVS-struktur) ger cosinussatsen en andragradsekvation som i regel har <b><span style="color:red">två lösningar</span></b>, se exemplet nedan.
 
När två sidor är givna samt en vinkel som inte ligger mellan dem (icke-SVS-struktur) ger cosinussatsen en andragradsekvation som i regel har <b><span style="color:red">två lösningar</span></b>, se exemplet nedan.
  
<big><b><span style="color:#931136">Samma exempel som [[Kap_5_Trigonometri#Exempel_p.C3.A5_sinussatsen_.28tv.C3.A5_l.C3.B6sningar.29|<span style="color:blue">ovan</span>]], nu med cosinussatsen</span></b></big>
+
<big><b><span style="color:#931136">Samma exempel som [[Kapitel_5_Trigonometri#Exempel_p.C3.A5_sinussatsen_.28tv.C3.A5_l.C3.B6sningar.29|<span style="color:blue">ovan</span>]], nu med cosinussatsen</span></b></big>
  
 
<div style="border:0px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 13 Ex Cosinussatsen_1_400.jpg]] </div><br>
 
<div style="border:0px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 13 Ex Cosinussatsen_1_400.jpg]] </div><br>
Rad 464: Rad 464:
 
</table>
 
</table>
  
Cosinussatsen ger samma två lösningar som sinussatsen, se [[Kap_5_Trigonometri#Exempel_p.C3.A5_sinussatsen_.28tv.C3.A5_l.C3.B6sningar.29|<b><span style="color:blue">ovan</span></b>]].
+
Cosinussatsen ger samma två lösningar som sinussatsen, se [[Kapitel_5_Trigonometri#Exempel_p.C3.A5_sinussatsen_.28tv.C3.A5_l.C3.B6sningar.29|<b><span style="color:blue">ovan</span></b>]].
  
  
Rad 534: Rad 534:
  
  
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;">
 
 
<table>
 
<table>
 
<tr>
 
<tr>
   <td>[[Image: 14_2_Balong_Uppg_450.jpg]]
+
   <td><div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;">[[Image: 233 Uppg 4269 Femhorn 4270 Klippa-1_400.jpg]] </div>
  
::<math> \underline{\rm Lösning:} \quad {\rm Vi\;ritar\;figuren\;till\;höger\;(modellering).} </math>
 
  
::<math>{\rm Sidovinkeln} \quad u \, = \, 180^\circ - 72,5^\circ \, = \, 107,5^\circ </math>
 
  
::<math>{\rm Vinkelsumman\;i\;triangeln\;} ABC {\rm \;ger} </math>
 
  
::<math> v \, = \, 180^\circ - 56,4^\circ - 107,5^\circ\, = \, 16,1^\circ </math></td>
+
</td>
   <td>[[Image: 14_2_Balong_Bild_300.jpg]]</td>
+
   <td><div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 20px;">[[Image: 233 Uppg 4269 Femhorn 4270 Klippa-2_400.jpg]] </div></td>
 
</tr>
 
</tr>
 
</table>
 
</table>
:[[Image: 14_2_Balong_Losning_450.jpg]]</div>
 
  
  
 +
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;">
 
<table>
 
<table>
 
<tr>
 
<tr>
   <td><div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;">[[Image: 233 Uppg 4269 Femhorn 4270 Klippa-1_400.jpg]] </div>
+
   <td>[[Image: 14_2_Balong_Uppg_450.jpg]]
  
 +
::<math> \underline{\rm Lösning:} \quad {\rm Vi\;ritar\;figuren\;till\;höger\;(modellering).} </math>
  
 +
::<math>{\rm Sidovinkeln} \quad u \, = \, 180^\circ - 72,5^\circ \, = \, 107,5^\circ </math>
  
 +
::<math>{\rm Vinkelsumman\;i\;triangeln\;} ABC {\rm \;ger} </math>
  
</td>
+
::<math> v \, = \, 180^\circ - 56,4^\circ - 107,5^\circ\, = \, 16,1^\circ </math></td>
   <td><div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 20px;">[[Image: 233 Uppg 4269 Femhorn 4270 Klippa-2_400.jpg]] </div></td>
+
   <td>[[Image: 14_2_Balong_Bild_300.jpg]]</td>
 
</tr>
 
</tr>
 
</table>
 
</table>
 +
:[[Image: 14_2_Balong_Losning_450.jpg]]</div>
  
  

Nuvarande version från 8 maj 2019 kl. 19.23

        <<  Förra kapitel          Kap 5 Trigonometri          Formelsamling Trigonometri          Planering Matte 3c          Diagnos kap 4-5 Integr. & Trigon.      


Detta kapitels övningar finns inte på webben (pga tidsbrist). Därför:

Läs igenom genomgångarna här, men använd för övningarna boken Matematik 5000.

Utdrag ur planeringen:


Planering Integr Rubrik 2019 800a.jpg
Planering Trigonometri 2019 800b.jpg


5.1 Trigonometri i rätvinkliga trianglar \( \qquad\;\; \) Övningar:   Boken, sid 208


Tangens för \( \, v \, < \, 90^\circ \)

1 Tangens 55.jpg


2 Tangensproblemet 55.jpg



  
3 OmvantProblem 55.jpg


Sinus och Cosinus för \( \, v \, < \, 90^\circ \)

5 SinusCosinus 55.jpg


5.2 Exakta trigonometriska värden / Enhetscirkeln \( \;\; \) Övningar:   Boken, sid 209 / 210


Två speciella vinklar: \( \, 45^\circ \, \) och \( \, 60^\circ \, \)

Pythagoras satsen används på halva kvadraten med sidan \( \, 1 \, \) för att få diagonalen \( \, \sqrt{2} \). Sedan bestäms \( \, \sin 45^\circ \, \) och \( \, \tan 45^\circ \):

6 Exakta trig varden 45 60.jpg

På liknande sätt används Pythagoras på halva liksidiga triangeln med sidan \( \, 2 \, \) för att få höjden \( \, \sqrt{3} \). Sedan bestäms \( \, \sin 60^\circ \) och \( \, \cos 60^\circ \).

"Exakt" betyder: Gå inte över till decimaltal, dvs:

  •    Bibehåll bråk med endast heltal i täljare och nämnare,
  •    Bibehåll rötter som inte ger heltal.

En konsekvens blir att inte ens rötter ska stå kvar i bråkens nämnare. Ta upp dem genom förlängning med \( \, \sqrt{{\color{White} {\cdots}}} \), t.ex.:

\[ \displaystyle \frac{1}{\sqrt{2}} \, = \, \frac{1 \, \cdot \, {\color{Red} {\sqrt{2}}}}{\sqrt{2} \cdot {\color{Red} {\sqrt{2}}}} \, = \, \frac{\sqrt{2}}{2} \, = \, \frac{1}{2} \, \sqrt{2} \]


Ytterligare exakta trigonometriska värden

Andra geometriska satser ger följande exakta värden:

6 Exakta trig varden.jpg


Enhetscirkeln

Cirkel \( \, = \, \) Mängden av alla punkter som har samma avstånd (radien \( \, r \, \)) från en punkt (medelpunkten \( \, M \, \)).

Cirkelns ekvation:

7 Cirkelns ekvation 70.jpg


Enhetscirkeln är cirkeln med radien \( \, r \, = \, 1 \, \) och medelpunkten \( \, M \, = \, O \, \) (origo).

Om en punkt \( \, P\,(x, y) \, \) snurrar på enhetscirkeln och \( \, v \, \) är vinkeln mellan \( \, x\)-axeln och \( \, \overline{OP} \), så gäller:

7 Enhetscirkeln.jpg
\( \qquad\qquad\quad \)
\(\begin{array}{rcl} x & = & \cos v \\ y & = & \sin v \end{array}\)




I cirklar med radien \( \, r \, > \, 1 \, \) förblir vinkeln \( \, v \, \) den samma och därmed \( \, \cos v = \displaystyle \frac{r \cdot \; x}{r} = x \, \) och \( \, \sin v = \displaystyle \frac{r \cdot \; y}{r} = y \), precis som ovan.

Detta används för att definiera de trigonometriska funktionerna i godtyckliga trianglar, dvs för vinklar \( \, v \, \geq \, 90^\circ \, \).


5.3 Godtyckliga trianglar \( \qquad\qquad\;\; \) Övningar:   Boken, sid 215


Sinus och Cosinus för vinklar i intervallet: \( \quad 90^\circ \, \leq \, v \, \leq \, 180^\circ \)

Exempel:

\[ \sin 150^\circ \, = \, \sin (180^\circ - 30^\circ) \, = \, \sin 30^\circ \, = \, \frac{1}{2} \]
\[ \cos 120^\circ \, = \, \cos (180^\circ - 60^\circ) \, = \, -\cos 60^\circ \, = \, -\frac{1}{2} \]

Förklaring med enhetscirkeln:

Punkten till vinkeln \( \, v \, \) har samma \( \, y\)-koordinat (\(=\sin v\)) som punkten till vinkeln \( \, 180-v \).

Punkten till vinkeln \( \, v \, \) har samma \( \, x\)-koordinat (\(=\cos v\)) som punkten till vinkeln \( \, 180-v \, \) med omvänt tecken.

8 Godtyckliga trianglar 400.jpg
   Ekvationer  

        med

   Sin & Cos:















9 Ex Godtyckliga vinklar 400.jpg


Sinus, Cosinus och Tangens för alla vinklar

10 Alla vinklar 400.jpg



  En gång till  

   Sin & Cos

  för \( v \geq 90^\circ \)

   i trianglar:














10a En gang till Sin Cos 400.jpg


En sinusekvation har i intervallet \( \, 0^\circ \leq v \leq 180^\circ \, \) alltid två lösningar.

En cosinusekvation har i intervallet \( \, 0^\circ \leq v \leq 180^\circ \, \) endast en lösning.


5.4 Triangelsatserna \( \qquad\qquad\qquad\;\; \) Övningar:   Boken, sid 218

Det finns tre triangelsatser: Areasatsen, Sinussatsen och Cosinussatsen.

Triangelsatsernas formulering baseras på de standardbeteckningar för trianglar som införs här:

Areasatsen

Givet: \( \quad \) Två sidor och den mellanliggande vinkeln i en triangel.

Sökt: \( \quad\, \) Triangelns area.

11 Areasatsen 400 0b.jpg


      
11 Areasatsen 400a.jpg

  Areasatsen i vanliga ord (utan beteckningar):

En triangels area är produkten av två sidor

och den mellanliggande vinkelns sinus,

delad med \( \, 2 \, \) (SVS-struktur).

Det omvända problemet:

Givet: \( \quad \) Arean och två sidor av en triangel.

Sökt: \( \quad\, \) Den mellanliggande vinkeln \( \, v \, \).

11 Areasatsen 400 0c.jpg
    




Det geometriska problemet har två lösningar. Areasatsen ger båda:

Areasatsen leder till en sinusekvation som pga sina två lösningar resulterar i två vinklar och därmed två trianglar.


5.5 Sinussatsen \( \qquad\qquad\qquad\;\; \) Övningar:   Boken, sid 220 / 224-225

Givet: \( \quad \) Två sidor och en vinkel eller två vinklar och en sida i en triangel.

Sökt: \( \quad\, \) Triangelns tredje sida eller två andra sidor.

12 Sinussatsen 400.jpg
         





Sinussatsen i vanliga ord (utan beteckningar):

I en triangel är kvoten mellan

vinklarnas sinus och deras

motstående sidor lika stor.

Exempel på sinussatsen (två lösningar)

Givet: \( \quad \) Två sidor och den vinkel som inte ligger mellan dem (icke-SVS-struktur).

Sökt: \( \quad\, \) Triangelns tredje sida.

12 Sinussatsens 2 fall 400.jpg
  









12 Tva trianglar.jpg












Att det finns två lösningar (två trianglar) beror på att problemet inte har SVS-struktur, dvs:

Triangelns två sidor \( \, b = 27 \, \) och \( \, c = 35 \, \) är givna, men inte den mellanliggande vinkeln, utan den som ligger mittemot \( \, b \).


5.6 Cosinussatsen \( \qquad\qquad\qquad\;\; \) Övningar:   Boken, sid 229-230

Givet: \( \quad \) Två sidor och en vinkel i en triangel.

Sökt: \( \quad\, \) Triangelns tredje sida.

13 Cosinussatsen 400.jpg
    




Cosinussatsen utvidgar Pythagoras med

en \( \cos\)-term som involverar högerledets

två sidor och den mellanliggande vinkeln.

Pythagoras är ett specialfall av cosinussatsen för fallet: \( \; A , B , {\rm eller\;} C \, = \, 90^\circ \; \Rightarrow \; \cos 90^\circ \, = \, 0 \). Då försvinner \( \cos\)-termen i cosinussatsen.

När två sidor och den mellanliggande vinkeln i en triangel är givna (SVS-struktur), ger cosinussatsen den tredje sidan som roten ur högerledet: endast en lösning.

När två sidor är givna samt en vinkel som inte ligger mellan dem (icke-SVS-struktur) ger cosinussatsen en andragradsekvation som i regel har två lösningar, se exemplet nedan.

Samma exempel som ovan, nu med cosinussatsen

13 Ex Cosinussatsen 1 400.jpg

13 Ex Cosinussatsen 2 400.jpg
    













Cosinussatsen ger samma två lösningar som sinussatsen, se ovan.


5.7 Användning av trigonometri \( \qquad\qquad\;\; \) Övningar:   Boken, sid 232-233


14 Spiraltrappa 750.jpg



























233 Uppg 4269 Femhorn 4270 Klippa-1 400.jpg



233 Uppg 4269 Femhorn 4270 Klippa-2 400.jpg


14 2 Balong Uppg 450.jpg
\[ \underline{\rm Lösning:} \quad {\rm Vi\;ritar\;figuren\;till\;höger\;(modellering).} \]
\[{\rm Sidovinkeln} \quad u \, = \, 180^\circ - 72,5^\circ \, = \, 107,5^\circ \]
\[{\rm Vinkelsumman\;i\;triangeln\;} ABC {\rm \;ger} \]
\[ v \, = \, 180^\circ - 56,4^\circ - 107,5^\circ\, = \, 16,1^\circ \]
14 2 Balong Bild 300.jpg
14 2 Balong Losning 450.jpg





Copyright © 2011-2019 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved.