Skillnad mellan versioner av "2.7 Numerisk derivering"
Från Mathonline
Taifun (Diskussion | bidrag) m (→Varför numerisk derivering?) |
Taifun (Diskussion | bidrag) m (→Varför numerisk derivering?) |
||
Rad 14: | Rad 14: | ||
Numerisk derivering används i följande situationer: | Numerisk derivering används i följande situationer: | ||
− | :::1) | + | :::1) När vi har en funktionstyp som inte matchar mot någon deriveringsregel som vi känner till. Ett exempel är: |
== Framåtdifferenskvot == | == Framåtdifferenskvot == |
Versionen från 17 maj 2011 kl. 22.58
Teori | Övningar |
Innehåll
Varför numerisk derivering?
Numerisk derivering är en metod för approximativ beräkning av derivatan. Med hjälp av numeriska deriveringsformler beräknas ett nämevärde för derivatan. Frågan uppstår: varför ska vi ta fram ett nämevärde när vi kan få derivatans exakta värde med hjälp av de deriveringsregler som vi sammanställde i en tabell i förra avsnitt? Svaret är: Ibland eller t.o.m. ofta kan vi inte det, vilket blir klarare om vi tittar på den numeriska deriveringens användningsområden.
Numerisk derivering används i följande situationer:
- 1) När vi har en funktionstyp som inte matchar mot någon deriveringsregel som vi känner till. Ett exempel är:
Framåtdifferenskvot
F
Bakåtdifferenskvot
F
Centraldifferenskvot
F