Skillnad mellan versioner av "2.7 Numerisk derivering"
Från Mathonline
Taifun (Diskussion | bidrag) m (→Varför numerisk derivering?) |
Taifun (Diskussion | bidrag) m (→Varför numerisk derivering?) |
||
| Rad 17: | Rad 17: | ||
::::::::::::<math> y = {2 \over e\,^x + 1} </math> | ::::::::::::<math> y = {2 \over e\,^x + 1} </math> | ||
| + | |||
| + | :::Denna funktion kan inte deriveras med någon av de deriveringsregler vi känner till hittills. | ||
== Framåtdifferenskvot == | == Framåtdifferenskvot == | ||
Versionen från 17 maj 2011 kl. 23.08
| Teori | Övningar |
Innehåll
Varför numerisk derivering?
Numerisk derivering är en metod för approximativ beräkning av derivatan. Med hjälp av numeriska deriveringsformler beräknas ett nämevärde för derivatan. Frågan uppstår: varför ska vi ta fram ett nämevärde när vi kan få derivatans exakta värde med hjälp av de deriveringsregler som vi sammanställde i en tabell i förra avsnitt? Svaret är: Ibland eller t.o.m. ofta kan vi inte det, vilket blir klarare om vi tittar på den numeriska deriveringens användningsområden.
Numerisk derivering används i följande situationer:
- 1) När vi ska derivera en funktion som inte matchar mot någon funktionstyp i vår deriveringstabell. Ett exempel är:
- \[ y = {2 \over e\,^x + 1} \]
- Denna funktion kan inte deriveras med någon av de deriveringsregler vi känner till hittills.
Framåtdifferenskvot
F
Bakåtdifferenskvot
F
Central differenskvot
F
