Skillnad mellan versioner av "Huvudsida"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
Rad 32: | Rad 32: | ||
* Kursen är indelad i fem kapitel. Varje kapitel innehåller ett antal av-<br>snitt och avslutas med ett diagnosprov samt fullständiga lösningar. | * Kursen är indelad i fem kapitel. Varje kapitel innehåller ett antal av-<br>snitt och avslutas med ett diagnosprov samt fullständiga lösningar. | ||
− | * Varje avsnitt börjar med en [[1. | + | * Varje avsnitt börjar med en [[1.1 Polynom|<b><span style="color:blue">Genomgång</span></b>]] som behandlar grundbe-<br>grepp med hjälp av enkla lösta exempel och förklaringar. |
− | * Vissa avsnitt har repeterande, fördjupande eller tillämpande under-<br>avsnitt. T.ex. är [[ | + | * Vissa avsnitt har repeterande, fördjupande eller tillämpande under-<br>avsnitt. T.ex. är [[Potenser|<b><span style="color:blue">Potenser</span></b>]] ett tillämpande underavsnitt i<br>avsnittet [[1.1 Polynom|<b><span style="color:blue">Polynom</span></b>]]. |
* Till varje avsnitt finns det [[1.7 Övningar till Potenser|<strong><span style="color:blue">Övningar</span></strong>]] indelad i tre kategorier: E-, C-<br>och A-nivå samt svar (facit) och fullständiga lösningar. Ex.<span style="color:black">:</span> <math> \pmb{\to} </math> | * Till varje avsnitt finns det [[1.7 Övningar till Potenser|<strong><span style="color:blue">Övningar</span></strong>]] indelad i tre kategorier: E-, C-<br>och A-nivå samt svar (facit) och fullständiga lösningar. Ex.<span style="color:black">:</span> <math> \pmb{\to} </math> | ||
Rad 57: | Rad 57: | ||
+++ | +++ | ||
<big> | <big> | ||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
* Varje avsnitt börjar med en [[1.1 Polynom|<strong><span style="color:blue">Genomgång</span></strong>]] som behandlar grundbegrepp med hjälp av enkla lösta exempel och förklaringar för att förstå exemplen. | * Varje avsnitt börjar med en [[1.1 Polynom|<strong><span style="color:blue">Genomgång</span></strong>]] som behandlar grundbegrepp med hjälp av enkla lösta exempel och förklaringar för att förstå exemplen. | ||
Versionen från 1 maj 2016 kl. 22.49
Välkommen till Matte 3c i Math Online \(-\) ett webbaserat digitalt läromedel för matematik
Start Matte 3c | Planering Matte 3c | Formelsamling Matte 3 | Centralt innehåll (Skolverket) | Kunskapskrav (Betygskriterier) |
Fil:Bild till vad ar math online.jpg | Fil:Kursbeskrivning Ma3c.jpg |
Att komma igång med Matte 3c-kursen
|
Övning
Svar
Lösning
|
+++
- Varje avsnitt börjar med en Genomgång som behandlar grundbegrepp med hjälp av enkla lösta exempel och förklaringar för att förstå exemplen.
- Vissa avsnitt har repeterande, fördjupande eller tillämpande underavsnitt. T.ex. är Potenser ett repeterande underavsnitt i avsnittet Polynom.
- Till varje avsnitt finns det Övningar indelad i tre kategorier: E-, C- och A-nivå samt svar (facit) och fullständiga lösningar. Se exemplet ovan.
- När man är klar med ett kapitel är det dags för ett diagnosprov som ska förbereda på det riktiga provet.
- Till varje diagnosprov finns fullständiga lösningar som man kan använda för att själv (eller låta en kompis) rätta sitt diagnosprov.
- Diagnosprovets resultat kan diskuteras med läraren för att få både feedback och feed-forward samt kunna vidareutveckla elevens mattekompetens.
- Alla avsnitt innehåller Internetlänkar till kompletterande material, ofta små videos på YouTube, demos, animationer, små spel eller extraövningar.
- Man kan även söka efter ett matematiskt begrepp i sökfältet Sök i vänsterspalten för att få fram de sidor som innehåller sökordet.
Exempel och försmak på Math Online:s pedagogik
1. Exempelorienterad undervisning:
2. Varför är \( \; 5\,^0 \, = \, 1 \), medan \( \, 5 \cdot 0 \, = \, 0 \; \)?
|
\( \quad \) | Flaska med pant som exempel för ekvationslösning \( \qquad \) Översättning till ekvation \( \qquad \) Lösning \( \qquad \) Svar
Marginalskatt och oljetank som exempel för genomsnittlig förändringshastighet Simhopp från 10 meterstorn som exempel för begreppet derivata (Elevaktivitet) Rektangel i parabel, glasskiva och konservburk som exempel för extremvärdesproblem Fibonaccis problem (samt digital beräkning med Excel) som exempel för diskreta funktioner
Teoretisk förklaring \( \qquad\quad\;\; \) Praktisk förklaring \( \qquad\quad\;\; \) Vad händer om man ändå gör det?
|
Copyright © 2011-2016 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved.