2.4 Derivatans definition

Från Mathonline
Version från den 10 november 2016 kl. 22.21 av Taifun (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök
        <<  Förra avsnitt          Genomgång          Övningar          Nästa avsnitt  >>      


Lektion 15 Derivatans definition I

Lektion 16 Derivatans definition II

Derivatan i en punkt   =   Derivatan som ett tal

Exempel Oljetank

En oljetank läcker genom ett hål i tankens botten (Exempel 3 i avsnitt 2.2).

Oljans utströmning beskrivs av funktionen:

\[ y \, = \, f\,(x) \, = \, 4\,x^2 - 380\,x + 9\,000 \qquad\qquad {\rm med\;grafen:} \]

där \( \quad\; x \, = \, {\rm Tiden\;i\;minuter} \)

\[ y \, = \, {\rm Oljans\;volym\;i\;liter} \]

a)   Beräkna oljans genomsnittliga utströmningshastighet i intervallet \( \, 0 \,\leq\, x \,\leq\, h \quad \)

som ett uttryck i \( \, h > 0 \, \) (något positivt tal).
Ex Olja.jpg


b)   Beräkna oljans momentana utströmningshastighet i punkten \( \, x = 0 \) genom att

i uttrycket från a) låta \( \, h \, \) gå mot \( \, 0 \).

Lösning:

a)   Den allmänna definitionen av genomsnittlig förändringshastighet är:

\[ {\Delta y \over \Delta x} \; = \; {f(x_1 + h) \, - \, f(x_1) \over h} \qquad {\rm i\;\;intervallet } \qquad x_1 \,\leq\, x \,\leq\, x_1 + h \]
I exemplet Oljetank är \( \,x_1 = 0 \). Då har vi:
\[ {\Delta y \over \Delta x} \; = \; {f(0 + h) \, - \, f(0) \over h} \; = \; {f(h) \, - \, f(0) \over h} \qquad {\rm i\;\;intervallet } \qquad 0 \,\leq\, x \,\leq\, h \]
För \( \, f\,(x) \, = \, 4\,x^2 - 380\,x + 9\,000 \, \) får vi \( \, f\,(h) \, = \, 4\,h^2 - 380\,h + 9\,000 \, \) och \( \, f\,(0) \, = \, 9\,000 \).
Då blir oljans genomsnittliga utströmningshastighet i intervallet \( 0 \,\leq\, x \,\leq\, h \, \):
\[ {\Delta y \over \Delta x} \,=\, {f(h) \, - \, f(0) \over h} \,=\, {4\,h^2 - 380\,h + 9\,000 \,-\, 9\,000 \over h} \,=\, {4\,h^2 - 380\,h \over h} \,=\, {{\color{Red} h}\,(4\,h - 380) \over {\color{Red} h}} \,=\, 4\,h - 380 \]

b)   Nu låter vi i uttrycket \( 4\,h - 380 \) för den genomsnittliga utströmningshastigheten \( \, h\, \) gå mot \( 0 \)

för att få oljans momentana utströmningshastighet i \( \, x = 0\, \). Dvs vi beräknar gränsvärdet:
\[ \qquad \displaystyle \lim_{h \to 0}\, {(4\,h - 380)} \,=\, -\,380 \]

\( \quad -\,380\, \) är oljans momentana utströmningshastighet i \( \, x = 0 \, \). Dvs vid denna tidpunkt sjunker oljan med exakt \( \, 380\, \) liter per minut.

Ett annat ord för den momentana utströmningshastigheten är derivatan:

Funktionen \( \, f\,(x) \, = \, 4\,x^2 - 380\,x + 9\,000 \, \) har i punkten \( \, x = 0 \; \) derivatan \( \; -\,380 \; \).

Man skriver: \( \; f\,{\color{Red} '}(0) \,=\, -\,380 \; \) och läser:   "\( \, f \) prim av \( \, 0 \, \) är \( \; -\,380 \; \)" .

\( f\,{\color{Red} '}(0) \) är derivatan av \( \, f\,(x) \, \) i punkten \( \, x = 0 \; \) och är talet \( \; -\,380 \; \) .


Sammanfattning:

Vi får derivatan av \( \, f(x) \, \) i punkten \( \, x = a\, \) genom att gå två steg:

   1.   Att ställa upp den genomsnittliga förändringshastigheten \( \, \displaystyle{{\color{Red} {\Delta y \over \Delta x}}} \, \) för \( \, f(x) \, \) i intervallet \( \, a \,\leq\, x \,\leq\, h \, \) som ett uttryck i \( \, h \, \).

   2.   Att beräkna detta uttrycks gränsvärde för \( \, h \to 0 \, \): \( \qquad\qquad\qquad\qquad\qquad {\color{Red} {\boxed{ \displaystyle{ \lim_{h \to 0} \, \frac{\Delta y}{\Delta x} \; = \; f\,'(a) } } } } \, \)


Ett enklare exempel

DerivatDef2 50.jpg


I de två exemplen ovan beräknade vi derivatan i en punkt vars resultat ett tal. Nu ska vi ange derivatan som en ny funktion genom att betrakta punkten \( \, a \, \) inte längre som en konstant utan som en variabel \( \, x \).

Man tillämpar definitionen av derivatan i en punkt på varenda punkt \( \, a \, \) på \( \, x\)-axeln. Tänker man sig att alla dessa derivatvärden är tilldelade sina respektive \( \, x\)-värden, bildar denna tilldelning en ny funktion som är den ursprungliga funktionens derivata, fast inte längre som ett tal utan som ett uttryck i \( \, x \).


Derivatan som en ny funktion


Ex.: \( \qquad y \, = \, f(x) \, = \, 5\,x^2 \qquad \) som ovan, men: \( \qquad\quad f\,'({\color{Red} x}) \, = \, {\rm ?} \)


DerivatDef3 50a.jpg

Exemplet ovan visar att derivatan av en andragradsfunktion (parabel) är en linjär funktion (rät linje).

Derivatans allmänna definition

Derivatan  av funktionen \( \, y = f\,(x) \, \) är \( \, \displaystyle f\,{\color{Red} '}(x) \; = \; \lim_{h \to 0}\,\,{f(x + h) \, - \, f(x) \over h} \, \), där

\( {\color{Red} '} \; \) är symbolen för derivatan. \( \;\, f\,{\color{Red} '}(x) \; \) är en ny funktion och läses:   "\( f \) prim av \( \, x \, \)" .

Som man ser är uttrycket i limes, funktionens genomsnittliga förändringshastighet \( \, \displaystyle{\Delta y \over \Delta x} \, \) i intervallet mellan \( \, x \, \) och \( \, h \).

Exempel Oljetank (utvidgat)

Utströmningen av olja genom ett hål i oljetankens botten beskrivs av funktionen:

\[ y \, = \, f\,(x) \, = \, 4\,x^2 - 380\,x + 9\,000 \]

a) Ställ upp funktionens genomsnittliga förändringshastighet \( \, \displaystyle{\Delta y \over \Delta x} \, \) som ett uttryck i \( \, x \, \) och \( \, h \).

b) Ange derivatan av \( \, f\,(x) \, \) som en ny funktion av \( \, x \, \) genom att i \( \, \displaystyle{\Delta y \over \Delta x} \, \) låta \( \, h \, \) gå mot \( \, 0 \).

\( \;\;\, \) Rita grafen till derivatans funktion

Lösning:

a) Vi ställer upp de deluttryck som ingår i \( \, \displaystyle{\Delta y \over \Delta x} \, = \, {f(x + h) \, - \, f(x) \over h} \, \) och förenklar dem:

\[ \begin{array}{lcl} f(x + h) & = & 4\,(x+h)^2 - 380\,(x+h) + 9\,000 = 4\,(x^2 + 2\,x\,h + h^2) - 380\,x - 380\,h + 9\,000 = \\ & = & 4\,x^2 + 8\,x\,h + 4\,h^2 - 380\,x - 380\,h + 9\,000 \\ f(x + h) - f(x) & = & 4\,x^2 + 8\,x\,h + 4\,h^2 - 380\,x - 380\,h + 9\,000 - (4\,x^2 - 380\,x + 9\,000) = \\ & = & 4\,x^2 + 8\,x\,h + 4\,h^2 - 380\,x - 380\,h + 9\,000 - 4\,x^2 + 380\,x - 9\,000 \;\;\, =\\ & = & 8\,x\,h + 4\,h^2 - 380\,h \, = \, h\,(8\,x + 4\,h - 380) \\ \displaystyle \frac{f(x + h) - f(x)}{h} & = & \displaystyle \frac{h\,(8\,x + 4\,h - 380)}{h} \, = \, 8\,x + 4\,h - 380 \end{array}\]

b) Nu beräknar vi gränsvärdet:
\[ f\,'\,(x) \; = \; \lim_{h \to 0}\,\,{f(x + h) \, - \, f(x) \over h} \,=\, \lim_{h \to 0}\,{(8\,x + 4\,h - 380)} \,=\, 8\,x - 380 \]

Vi kan sammanfatta:

Funktionen \( \, f\,(x) \, = \, 4\,x^2 - 380\,x + 9\,000 \, \) har derivatan

\( \qquad\qquad\; f\,'\,(x) = 8\,x - 380 \; \)

Grafen till derivatans funktion visas till höger: en rät linje, se sats nedan.

     Fil:Oljetank derivataa.jpg


Nu kan vi verifiera det i Exempel Oljetank beräknade värdet av \( f\,(x)\):s derivata i punkten \( \, x = 0 \) genom att sätta in \( \, x = 0 \) i derivatans funktion ovan:

\[ f\,'\,(0) \,=\, 8 \cdot 0 - 380 \,=\, 0 - 380 \,=\, -\,380 \]

Vid tiden \( x = 0 \) sjönk oljan med \( 380 \) liter/min \(-\) den högsta utströmningshastigheten, när oljan hade mest volym och utövade det största trycket på hålet.

I avsnitt 2.2, Exempel 3 d) hade vi fått \( -\,379,6\, \) för den genomsnittliga hastigheten i intervallet \( 0 \,\leq\, x \,\leq\, 0,1 \), vilket är ett närmevärde för derivatan i \( x = 0 \).

Detta närmevärde som nu visar sig vara ganska bra, hade blivit ännu precisare om vi hade valt t.ex. intervallet \( 0 \,\leq\, x \,\leq\, 0,01 \) eller \( 0 \,\leq\, x \,\leq\, 0,001 \) osv.

Det exakta värdet \( -\,380 \, \) får man om man i intervallet \( \, 0 \,\leq\, x \,\leq\, h \, \) låter \( \, h \to 0 \).

Dessutom får vi genom grafen ovan för tredje gången en bekräftelse på följande sats som kommer att bevisas generellt senare:

Sats:

Derivatan av en 2:a gradsfunktion är en linjär funktion.

Det första exemplet på denna sats fanns i (den genomsnittliga) hastighetsfunktionens graf till Yulias hopp från 10 m-torn, se Lösning till Aktiviteten (punkt 6).

Det andra exemplet var när vi i Derivatan som en ny funktion algebraiskt bestämde derivatan \( \, y\,' = \, 10\,x \, \) av funktionen \( \, y \, = \, 5\,x^2 \, \).



I exemplet Oljetank är oljans utströmningshastighet derivatans fysikaliska tolkning. Men derivatan har även en geometrisk tolkning:


Från sekanten till tangenten

En rät linje som skär en kurva i två punkter kallas för sekant. En rät linje som "berör" en kurva i en punkt kallas för tangent.

Lutningen till en kurva \( \, y = f\,(x)\) i en viss punkt \( \, x = a \, \) definieras som tangentens lutning i denna punkt.

Tangentens lutning fås genom att först beräkna sekantens lutning och sedan låta sekanten gå över till tangenten, vilket är en limesoperation.

Sedan kan vi med denna lutning samt punkten \( \, (a,\,f(a)) \, \) ställa upp tangentens ekvation.


DerivatDef1 638.jpg



Ekvation för tangenten till en kurva

Se Lösning till Aktiviteten (punkt 8-10: Geometrisk tolkning).




Internetlänkar

http://www.youtube.com/watch?v=OyKmc2bPWe0

http://www.youtube.com/watch?v=8of_svLfcjk

http://www.youtube.com/watch?v=OY8CeLUxE64&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=2wH-g60EJ18&feature=related

http://www.larcentrum.org/Safir/MA1203W/htm/m03_deriv1/m03_deriv_definition.htm

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=129&Itemid=132




Copyright © 2011-2016 Taifun Alishenas. All Rights Reserved.