Skillnad mellan versioner av "2.7 Övningar till Numerisk derivering"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m (Övning 3)
m (Övning 3)
Rad 67: Rad 67:
 
d) Vilken differenskvot approximerar funktionens derivata <math> f\,'(1,8) </math> bäst?
 
d) Vilken differenskvot approximerar funktionens derivata <math> f\,'(1,8) </math> bäst?
  
</div>{{#NAVCONTENT:Svar 3a|2.6 Svar 3a|Lösning 3a|2.6 Lösning 3a|Svar 3b|2.6 Svar 3b|Lösning 3b|2.6 Lösning 3b|Svar 3c|2.6 Svar 3c|Lösning 3c|2.6 Lösning 3c}}
+
</div>{{#NAVCONTENT:Svar 3a|2.6 Svar 3a|Lösning 3a|2.6 Lösning 3a|Svar 3b|2.6 Svar 3b|Lösning 3b|2.6 Lösning 3b|Svar 3c|2.6 Svar 3c|Lösning 3c|2.6 Lösning 3c|Svar 3d|2.6 Svar 3d|Lösning 3d|2.6 Lösning 3d}}
 
Alternativt:
 
Alternativt:
:<small><small>[[2.6 Svar 3a|Svar 3a]] | [[2.6 Lösning 3a|Lösning 3a]] | [[2.6 Svar 3b|Svar 3b]] | [[2.6 Lösning 3b|Lösning 3b]] | [[2.6 Svar 3c|Svar 3c]] | [[2.6 Lösning 3c|Lösning 3c]]</small></small>
+
:<small><small>[[2.6 Svar 3a|Svar 3a]] | [[2.6 Lösning 3a|Lösning 3a]] | [[2.6 Svar 3b|Svar 3b]] | [[2.6 Lösning 3b|Lösning 3b]] | [[2.6 Svar 3c|Svar 3c]] | [[2.6 Lösning 3c|Lösning 3c]] [[2.6 Svar 3d|Svar 3d]] | [[2.6 Lösning 3d|Lösning 3d]]</small></small>
  
 
== Övning 4 ==
 
== Övning 4 ==

Versionen från 19 maj 2011 kl. 21.37

       Teori          Övningar      


G-övningar: 1-4

Övning 1

Följande funktion \( f(x)\, \) är definierad i tabellform:

\( x\, \) \( f(x)\, \)
\( 0,5\, \) \( 1,79744\, \)
\( 0,6\, \) \( 2,04424\, \)
\( 0,7\, \) \( 2,32751\, \)

Beräkna \( f\,'(0,6) \) dvs funktionens derivata i \( x = 0,6\, \) med:

a) framåtdifferenskvoten

b) bakåtdifferenskvoten

c) centrala differenskvoten

Alternativt:

Svar 1a | Lösning 1a | Svar 1b | Lösning 1b | Svar 1c | Lösning 1c

Övning 2

Funktionen \( f(x) = \ln x\, \) är given.

Beräkna med 6 decimalers noggrannhet \( f\,'(1,8) \) dvs funktionens derivata i \( x = 1,8\, \) med framåtdifferenskvoten och steglängden

a) \( h = 0,1\, \)

b) \( h = 0,01\, \)

c) \( h = 0,001\, \)

Alternativt:

Svar 2a | Lösning 2a | Svar 2b | Lösning 2b | Svar 2c | Lösning 2c

Övning 3

I övning 2 ovan beräknades tre närmevärden till derivatan av funktionen \( f(x) = \ln x\, \) i \( x = 1,8\, \) med framåtdifferenskvoten.

Derivatans exakta värde avrundat till 6 decimaler är \( f\,'(1,8) = 0,555\,556 \).

a) Ange felet till det närmevärde som beräknades med steglängden \( h = 0,01\, \).

Approximera \( f\,'(1,8) \) med steglängden \( h = 0,01\, \) och

b) bakåtdifferenskvoten. Ange felet.

c) centrala differenskvoten. Ange felet.

d) Vilken differenskvot approximerar funktionens derivata \( f\,'(1,8) \) bäst?

Alternativt:

Svar 3a | Lösning 3a | Svar 3b | Lösning 3b | Svar 3c | Lösning 3c Svar 3d | Lösning 3d

Övning 4

Sveriges befolkning växte mellan åren 1900 och 2000 enligt följande tabell:

År Folkmängd i tusental
\( 1900\, \) \( 5\,130 \)
\( 1910\, \) \( 5\,406 \)
\( 1920\, \) \( 5\,832 \)
\( 1930\, \) \( 6\,298 \)
\( 1940\, \) \( 6\,645 \)
\( 1950\, \) \( 7\,016 \)
\( 1960\, \) \( 7\,495 \)
\( 1970\, \) \( 8\,126 \)
\( 1980\, \) \( 8\,217 \)
\( 1990\, \) \( 8\,654 \)
\( 2000\, \) \( 8\,983 \)


a) Beräkna den genomsnittliga förändringshastigheten under hela seklet.

b) Beräkna den genomsnittliga förändringshastigheten under seklets första decennium.

c) Beräkna den genomsnittliga förändringshastigheten under seklets sista decennium.

d) Är följande påstående sant eller falskt?

"Anledningen till att a)-c) ger samma resultat är att modellen som beskriver Sveriges befolkningsutveckling, är en linjär funktion.
Linjära funktioner har samma genomsnittliga förändringshastighet i alla intervall på x-axeln."

Motivera ditt svar.

Alternativt:

Svar 4a | Lösning 4a | Svar 4b | Lösning 4b | Svar 4c | Lösning 4c | Svar 4d | Lösning 4d