Skillnad mellan versioner av "2.6 Derivatan av exponentialfunktioner"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m
m
 
(618 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 +
__NOTOC__
 
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
 
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
 
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
 
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
{{Selected tab|[[2.5 Derivatan av exponentialfunktioner|Teori]]}}
+
{{Not selected tab|[[2.5 Deriveringsregler| <<&nbsp;&nbsp;Förra avsnitt]]}}
{{Not selected tab|[[2.5 Övningar till Derivatan av exponentialfunktioner|Övningar]]}}
+
{{Selected tab|[[2.6 Derivatan av exponentialfunktioner|Genomgång]]}}
 +
{{Not selected tab|[[2.6 Övningar till Derivatan av exponentialfunktioner|Övningar]]}}
 +
{{Not selected tab|[[2.7 Numerisk derivering|Nästa avsnitt&nbsp;&nbsp;>> ]]}}
 
| style="border-bottom:1px solid #797979"  width="100%"| &nbsp;
 
| style="border-bottom:1px solid #797979"  width="100%"| &nbsp;
 
|}
 
|}
  
Ruta_Lekt28_Derivaten_av__Exp.pdf
+
<!-- [[Media: Lektion 19 Derivat Expfkt Ruta.pdf|<b><span style="color:blue">Lektion 19 Derivatan av exponentialfunktioner</span></b>]] -->
__TOC__
+
== Derivatan av exponentialfunktionen med basen e ==
+
  
I detta avsnitt kommer vi att ställa upp deriveringsregeln för exponentialfunktionen med basen [[1.8 Den naturliga logaritmen|<math> e = 2,718281828\cdots </math>]] (Eulers tal), den s.k. [[1.8 Den naturliga logaritmen#Exponentialfunktionen_med_basen_e|naturliga exponentialfunktionen, dvs <math> y = e\,^x </math>]].  
+
<big>
 +
Målet i detta avsnitt är att ställa upp deriveringsregeln för den allmänna exponentialfunktionen <math> \, y = a\,^x \, </math> med en godtycklig bas <math> a > 0 </math>.
  
För att kunna göra det gör vi först ett försök med derivatans definition att ställa upp en deriveringsregel för den allmänna exponentialfunktionen <math> y = a\,^x </math> med en godtycklig bas <math> a > 0\, </math>. Försöket kommer att misslyckas, men det kommer att leda oss till den avgörande frågeställning som leder till problemets lösning. Frågeställningen lyder:
+
Detta gör vi genom att först härleda derivatan av exponentialfunktionen <math> \, y = e\,^x \, </math> med basen <math> \, e = </math> Eulers tal
  
:''Kan basen i den allmänna exponentialfunktionen väljas så att derivatan av <math> y = a\,^x </math> blir så enkel som möjligt, nämligen <math> y\,' = a\,^x </math>? ''
+
och sedan gå över till godtycklig bas <math> \,a </math>. Rpeptera gärna [[1.4 Talet e och den naturliga logaritmen|<b><span style="color:blue">Talet e och den naturliga logaritmen</span></b>]] från kap 1 Algebra & funktioner.
  
Man vänder alltså på steken: Istället för att fråga efter deriveringsregeln, ger man en deriveringsregel och frågar efter en bas samt beräknar basen så att den uppfyller deriveringsregeln.
 
  
Det kommer att visa sig att svaret på frågan oven är: Ja, denna bas kan bestämmas till [[1.8 Den naturliga logaritmen|Eulers tal <math> e\, </math>]].
+
=== <b><span style="color:#931136">Deriveringsregeln för <math> y \, = \, e\,^x </math></span></b> ===
  
I matematikens historia har frågeställningen motiverat den schweiziske matematikern [http://sv.wikipedia.org/wiki/Leonhard_Euler Leonard Euler] att ställa upp sin berömda formel för beräkning av talet <math> e\, </math>. På 1700-talet bevisade han att den efterfrågade basen var just <math> e\, </math>, varför talet kallats efter honom. Vi försöker i detta avsnitt att följa hans bevis.
+
<div class="border-divblue">
 +
Derivatan av exponentialfunktionen med basen <math> \, e \, </math> är funktionen själv:
  
[[Image: ExpDeriv1_40c.jpg]]
+
::::<math> \begin{array}{llcl} {\rm Om} & y    & = & e\,^x  \;\; {\rm där} \;\; e = {\rm Eulers\;tal} \\
 +
                              {\rm då} & y\,' & = & e\,^x
 +
          \end{array}</math>
 +
</div>
  
[[Image: ExpDeriv2_50.jpg]]
+
'''OBS!''' &nbsp;&nbsp; Förväxla denna regel inte med [[2.5_Deriveringsregler#Derivatan_av_en_potens|<b><span style="color:blue">Regeln om derivatan av en potens</span></b>]], därför att<span style="color:black">:</span>
  
[[Image: ExpDeriv3_50.jpg]]
+
<math> y \, = \, e\,^x \, </math> är ingen potens- utan en exponentialfunktion. <math> \, x \, </math> förekommer i exponenten, inte i basen.
  
== Derivatan av den allmänna exponentialfunktionen ==
+
Ex.<span style="color:black">:</span> Derivatan av <math> \, f(x) = e\,^2 \, </math> är inte <math> \, 2 \, e \, </math> utan <math> \; f\,'(x) = 0 \; </math>, för <math> \, e \, \, = \, 2,718281828\ldots</math> är en konstant och därmed även <math> \, e\,^2 \, </math>.
  
Från att ha ställt upp deriveringsregeln för [[1.8 Den naturliga logaritmen#Exponentialfunktionen_med_basen_e|den naturliga exponentialfunktionen <math> y = e\,^x </math>]] är det bara ett enkelt steg till deriveringsregeln för den allmänna exponentialfunktionen <math> y = a\,^x </math> med en godtycklig bas <math> a > 0\, </math>:
 
  
 +
<div class="ovnE">
 +
<small>
 +
==== Ett försök med derivatans definition ====
  
[[Image: ExpDeriv4_50a.jpg]]
+
Derivatans definition för <math> \, y = f(x) = e\,^x \, </math> leder till<span style="color:black">:</span>
  
 +
:<math> y\,' = \lim_{h \to 0}\,{f(x + h) - f(x) \over h} = \lim_{h \to 0}\,{e\,^{x + h} - e\,^x \over h} = \lim_{h \to 0}\,{e\,^x \cdot e\,^h - e\,^x \over h} = \lim_{h \to 0}\,{e\,^x \, (e\,^h - 1) \over h} = e\,^x \cdot \lim_{h \to 0}\,{e\,^h - 1 \over h} </math>
  
Specialfallet <math> a = e\, </math> och <math> \ln a = \ln e = 1\, </math> ger derveringsregeln <math> y\,' = e^x </math> för den naturliga exponentialfunktionen.
+
Det är lite svårt för oss att inse att värdet på den sista limes är <math> \, 1 </math>. Detta kan t.ex. visas med den s.k. ''potensserieutvecklingen'' av <math> \, e\,^x </math> <math>-</math> som dock inte ingår i gymnasiematematiken. Så vi kan inte slutföra beviset med derivatans definition.
  
== Uppdaterad tabell över deriveringsregler ==
+
Därför väljer vi en annan metod för att bevisa [[2.6_Derivatan_av_exponentialfunktioner#Deriveringsregeln_f.C3.B6r_.5C.28_y_.5C.2C_.3D_.5C.2C_e.5C.2C.5Ex_.5C.29|<b><span style="color:blue">deriveringsregeln </span></b>]] <math> \; y = e\,^x \, \Rightarrow \, y\,' = e\,^x \, </math>.
I följande tabell är <math> c,\,k,\,m,\,n,\,a </math> konstanter, medan <math> x\, </math> och <math> y\, </math> är variabler, <math> x\, </math> den oberoende och <math> y\, </math> den beroende variabeln: <math> y = f(x)\, </math>.
+
  
:::::{| class="wikitable"
+
==== Ny bevisidé ====
 +
 
 +
<div style="border:1px solid black;
 +
display:inline-block !important;
 +
margin-left: 10px !important;
 +
padding:10px 20px 10px 20px;
 +
border-radius: 15px;"><b>Kan bland exponentialfunktionerna <math> \; y = b\,^x \; </math> <span style="color:red">basen</span> <math> \, b \, </math> väljas så att derivatan blir samma som funktionen<span style="color:black">:</span> <math> \; y\,' = b\,^x </math> &nbsp; ?</b>
 +
</div>
 +
 
 +
Istället för att fråga efter derivatan, kräver vi <b><span style="color:red">derivatan = funktionen</span></b> och frågar efter en <b><span style="color:red">bas</span></b> som uppfyller detta krav.
 +
 
 +
Svaret ges av Eulers bevis nedan. 
 +
</small>
 +
</div>
 +
 
 +
Frågeställningen ovan har i matematikens historia motiverat den schweiziske matematikern [http://sv.wikipedia.org/wiki/Leonhard_Euler <b><span style="color:blue">Leonard Euler</span></b>] att ställa upp sin berömda formel för beräkning av talet <math> \, e \, </math> som redan nämndes i [[1.4 Talet e och den naturliga logaritmen#Hur_kom.28mer.29_talet_.5C.28_e_.5C.2C.5C.29_till.3F|<b><span style="color:blue">Hur kom(mer) talet <math> \, e \,</math> till?</span></b>]] och som vi nu med [[2.3_Gränsvärde|<b><span style="color:blue">limes</span></b>]] kan formulera så här<span style="color:black">:</span>
 +
 +
:::::<math> \lim_{n \to \infty} {\left(1 + {1 \over n}\right)^n} \; =\; e \; = \; 2,718281828\ldots </math>
 +
 
 +
På 1700-talet bevisade Euler denna formel, varför talet <math> \, e \, </math> kallats efter honom.
 +
 
 +
<div class="ovnC">
 +
<small>
 +
==== Eulers bevis ====
 +
 
 +
Vi antar att det finns en bas <math> \,b \, > \, 0 </math> <math>-</math> som än så länge är okänd <math>-</math> så att:
 +
 
 +
::<math>\begin{array}{lclcl}  y & =              & f\,(x)                    & =              & b\,^x  \\
 +
          {\color{Red} {y\,'}} & {\color{Red} =} & {\color{Red} {f\,'\,(x)}} & {\color{Red} =} & {\color{Red} {b\,^x}}
 +
        \end{array}</math>
 +
 
 +
I den andra raden har vi formulerat kravet: <b><span style="color:red">derivatan = funktionen</span></b>.
 +
 
 +
Nu konstruerar vi tangenten till <math> y = b\,^x </math> i punkten <math> \,x = 0 </math>:
 +
 
 +
Ekvationen för tangenten till kurvan <math> y = b\,^x </math> i punkten <math> \,x = 0 </math> har <math>\,k</math>-formen <math> \; y \, = \, k\,x \, + \, m \; </math> .
 +
 
 +
Från [[2.4_Derivatans_definition#Resultat:|<b><span style="color:blue">tidigare</span></b>]] vet vi att tangenten till kurvan <math> \, y = b\,^x \, </math> i <math> \, x = 0 \, </math> har en <b><span style="color:red">lutning</span></b> <math>\,k\,</math> som är funktionens <b><span style="color:red">derivata</span></b> i denna punkt.
 +
 
 +
<table>
 +
<tr>
 +
  <td>Derivatan har vi<span style="color:black">:</span> <math> \, {\color{Red} {f\,'(x) = b\,^x}} \, </math> (se ovan). Så vi kan beräkna denna lutning:
 +
 
 +
::<math> k \, = \, {\color{Red} {f\,'(0) \, = \, b\,^0}}\, = \, 1 </math>
 +
 
 +
Tangentens ekvation blir då <math> \, y \, = \, x \, + \, m \, </math> i vilken vi sätter in
 +
 
 +
tangeringspunktens koordinater <math> \, (0, \, b\,^0) \, = \, (0, 1) \, </math> för att bestämma <math> \, m \, </math>:
 +
 
 +
::<math>\begin{array}{rcl}  y & = & x \, + \, m  \\
 +
                            1 & = & 0 \, + \, m  \\
 +
                            1 & = & m
 +
        \end{array}</math>
 +
 
 +
Således blir tangentens ekvation &nbsp;&nbsp; <math> \boxed{\;y \, = \, x \, + \, 1\;} </math>
 +
</td>
 +
  <td><math> \quad </math></td>
 +
  <td>[[Image: Eulers bevisa.jpg]]</td>
 +
</tr>
 +
</table>
 +
 
 +
Andra exponentialfunktioner <math> \, y = c\,^x \, </math> med <math> \, c \neq b \, </math> skär denna tangent i två punkter, medan <math> \, y = b\,^x \, </math> med <math> \, y\,' = b\,^x \, </math> tangerar den i punkten <math> \, (0, 1) </math>.
 +
 
 +
På tangenten <math> \, y = x + 1 \, </math> konstruerar vi en punktföljd &nbsp;&nbsp; <math> P_1, \, P_2, \, P_3, \, \ldots </math> &nbsp;&nbsp; vars <math> \,x</math>-koordinater <math> \, x_n \, </math> bildar talföljden:
 +
 
 +
::<math> 1, \, {1 \over 2}, \, {1 \over 3}, \, {1 \over 4}, \, \ldots \quad {\rm med} \quad x_n \, = \, {1 \over n} \quad {\rm som\;allmän \;term,\;där:} \qquad n = 1,\,2,\,3,\,\ldots  </math>
 +
 
 +
Talföljden <math> \,x_n \, </math> ger pga <math> \, y = x + 1 \, </math> upphov till följande talföljd:
 +
<table>
 +
<tr>
 +
  <td><math> \,y_n \, = \, x_n + 1 \, = \, {1 \over n} + 1 \, = \, 1 \, + \, {1 \over n} \, </math> på <math> \,y</math>-axeln<span style="color:black">:</span>
 +
 
 +
<math> \qquad 1\!+\!1, \quad 1\!+\!{1 \over 2}, \quad 1\!+\!{1 \over 3}, \quad 1\!+\!{1 \over 4}, \, \ldots </math>
 +
 
 +
Punkterna <math> \, P_n = (x_n, \; y_n) = \left({1 \over n}, \; 1 + {1 \over n}\right) \, </math> går mot &nbsp;
 +
 
 +
tangeringspunkten <math> \, (0, 1) \, </math> när <math> \, n \to \infty </math>.
 +
 
 +
Punktföljden <math> \, P_n \, </math> ger upphov till en följd av exponen-
 +
 
 +
tialfunktioner <math> \, y_n = b_n\,^{x_n} \, </math> med vissa baser <math> \, b_n </math>, där<span style="color:black">:</span>
 +
 
 +
<math> \qquad\qquad b_n  \to \, b \quad\; {\rm när} \quad\; n \to \infty </math>
 +
 
 +
och <math> \, b \, </math> är den efterfrågade basen till <math> \, y = b\,^x \, </math>.
 +
 
 +
Vi sätter in punktföljdernas allmänna termer <math> \, x_n = {1 \over n} </math>
 +
 
 +
och <math> \, y_n =  1 + {1 \over n} \, </math> i funktionerna <math> \, y_n = b_n\,^{x_n}\,</math><span style="color:black">:</span>
 +
 
 +
:::<math>\begin{array}{rcll}      y_n & = & b_n\,^{x_n}                                        \\
 +
                \;\; 1 + {1 \over n} & = & b_n\,^{1 \over n}  \qquad & | \quad (\,\cdot\,)\,^n
 +
        \end{array}</math>
 +
 
 +
::<math> \!\boxed{\;\left(1 + {1 \over n}\right)^n \, = \;\; b_n\;} </math>
 +
 
 +
Nu tar vi <math> \, \displaystyle \lim_{n \to \infty} \, </math> på båda leden för att få Eulers formel:
 +
</td>
 +
  <td>[[Image: ExpDeriv2_50a.jpg]]</td>
 +
</tr>
 +
</table>
 +
<math> \displaystyle \lim_{n \to \infty} {\left(1 + {1 \over n}\right)^n} \, = \, \lim_{n \to \infty} {b_n} \, = \, b \, </math> som visar sig vara samma tal vars värde vi numeriskt hade fått fram i [[1.4_Talet_e_och_den_naturliga_logaritmen#Hur_kom.28mer.29_talet_.5C.28_e_.5C.2C.5C.29_till.3F|<b><span style="color:blue">Hur kom(mer) talet <math> \, e \,</math> till?</span></b>]] &nbsp;:
 +
{| class="wikitable"
 +
|-
 +
| align=center|<math> n </math> || align=center|<math> 1\,000 </math> || align=center|<math> 1000\,000 </math> || align=center|<math> 1000\,000\,000 </math> || align=center|<math> 10\,000\,000\,000 </math> || align=center|<math> \to \infty </math>
 +
|-
 +
!  align=center| <math> \left(1 + {1 \over n}\right)^n </math> || align=center|<math> {\color{Red} {2,71}}6923932\ldots </math> || <math> {\color{Red} {2,71828}}0469\ldots </math> || align=center|<math> {\color{Red} {2,71828182}}7\ldots </math> || align=center|<math> {\color{Red} {2,718281828\ldots}} </math> || align=center|<math> \quad \to \; {\color{Red} {{\rm Eulers\;tal\;} e}} \quad </math>
 +
|}
 +
 
 +
Detta demonstrerar att <math> \; \displaystyle \lim_{n \to \infty} {\left(1 + {1 \over n}\right)^n} \, = \, e \; </math> dvs den efterfrågade basen <math> \, b \, </math> är just Eulers tal <math> \, e \, </math>.
 +
</small>
 +
</div>
 +
 
 +
 
 +
<div class="ovnE">
 +
<small>
 +
Den inledande frågan i [[2.6_Derivatan_av_exponentialfunktioner#Ny_bevisid.C3.A9|<b><span style="color:blue">Ny bevisidé</span></b>]] kan nu besvaras:
 +
 
 +
<div style="border:1px solid black;
 +
display:inline-block !important;
 +
margin-left: 10px !important;
 +
padding:10px 20px 10px 20px;
 +
border-radius: 15px;"><b>Kan bland exponentialfunktionerna <math> \; y = b\,^x \; </math> <span style="color:red">basen</span> <math> \, b \, </math> väljas så att derivatan blir samma som funktionen<span style="color:black">:</span> <math> \; y\,' = b\,^x </math> &nbsp; ?</b>
 +
</div>
 +
 
 +
Svar:
 +
 
 +
<div style="border:1px solid black;
 +
display:inline-block !important;
 +
margin-left: 10px !important;
 +
padding:10px 20px 10px 20px;
 +
border-radius: 15px;"><b>Ja, det är &nbsp;<span style="color:red">basen</span> <math> \, {\color{Red} {e = }}</math> <span style="color:red">Eulers tal</span> &nbsp;som gör att derivatan av <math> \; y = e\,^x </math> blir samma som funktionen<span style="color:black">:</span> <math> \; {\color{Red} {y\,' = e\,^x}}</math>&nbsp;.</b>
 +
</div>
 +
</small>
 +
</div>
 +
 
 +
 
 +
Därför gäller [[2.6_Derivatan_av_exponentialfunktioner#Deriveringsregeln_f.C3.B6r_.5C.28_y_.5C.2C_.3D_.5C.2C_e.5C.2C.5Ex_.5C.29|<b><span style="color:blue">Deriveringsregeln för <math> \, y \,= \,e\,^x \, </math></span></b>]] som ställdes upp inledningsvis. Men:
 +
 
 +
Hur blir det när konstanter är inblandade?
 +
 
 +
 
 +
=== <b><span style="color:#931136">Deriveringsregeln för <math> y = C\,e\,^{k\,x} </math></span></b> ===
 +
<table>
 +
<tr>
 +
  <td><small><div class="border-divblue">
 +
'''Regel:'''
 +
 
 +
:<math> \begin{array}{ll} {\rm Derivatan\;av} & y \;\, = \; C\;e\,^{k\,x}  \;\; {\rm där} \;\; C,\,k = {\rm const.} \\
 +
                                    {\rm är} & y\,'  = \; C\cdot k\cdot e\,^{k\,x}
 +
        \end{array}</math>
 +
 
 +
Om <math> \, C \, </math>, se [[2.5_Deriveringsregler#Derivatan_av_en_funktion_med_en_konstant_faktor|<b><span style="color:blue">Derivatan av en funktion med en konstant faktor</span></b>]].
 +
 
 +
Om <math> \, k \, </math>, se <b><span style="color:red">Kedjeregeln</span></b> i kursen Matematik 4.
 +
</div></small>
 +
 
 +
 
 +
 
 +
</td>
 +
  <td><math> \quad </math></td>
 +
  <td><small><div class="ovnE">
 +
'''Exempel 1'''
 +
 
 +
För funktionen <math> \;\, f(x) \; = \; 2\,e\,^{-\,x} \; </math> blir derivatan:
 +
 
 +
:::::<math> \;\, f\,'(x) \; = \; 2 \cdot (-1) \cdot e\,^{-\,x} \; = \; -2\,e\,^{-\,x} </math>
 +
 
 +
'''Exempel 2'''
 +
 
 +
För funktionen &nbsp; <math> f(x) \; = \; -4\,e\,^{-3\,x} \; </math> blir derivatan:
 +
 
 +
:::::<math> f\,'(x) \; = \; (-4) \cdot (-3) \cdot e\,^{-3\,x} \; = \; 12\,e\,^{-3\,x} </math>
 +
</div></small>
 +
</td>
 +
</tr>
 +
</table>
 +
 
 +
 
 +
Från att ha ställt upp deriveringsregeln för <math> \, y = e\,^x \, </math> går vi nu över till den <b><span style="color:red">allmänna</span></b> exponentialfunktionen <math> \, y = a\,^x \, </math> med godtycklig bas <math> a > 0\, </math>:
 +
 
 +
=== <b><span style="color:#931136">Deriveringsregeln för <math> \, y = a\,^x </math></span></b> ===
 +
<div class="border-divblue">
 +
::<math> \begin{array}{llcl} {\rm Om} & y    & = & a\,^x  \;\; {\rm där} \;\; a = {\rm godtycklig\;konstant} \, > \,0 \\
 +
                            {\rm då} & y\,' & = & a\,^x \, \cdot \, \ln a
 +
          \end{array}</math>
 +
</div>
 +
 
 +
Specialfallet <math> \, a = e \, </math> och <math> \ln a = \ln e = 1 \, </math> ger derveringsregeln <math> \,y\,' = e^x \, </math> för exponentialfunktionen med basen <math> \, e </math>.
 +
 
 +
==== Bevis ====
 +
 
 +
Vi börjar med att skriva om basen <math> \, a \, </math> till <math> \,e\,^{\ln a} \, </math>, vilket är möjligt pga inversegenskapen. Då blir det:
 +
 
 +
:::<math>\begin{array}{rcll} y & = & a\,^x                      \qquad & : \quad a \, = \,e\,^{\ln a} {\rm \;enligt\;inversegenskapen} \\
 +
                            y & = & \left(e\,^{\ln a}\right)^x  \qquad & : \quad {\rm 3:e\;potenslagen\;på\;HL} \\
 +
                            y & = & e\,^{(\ln a) \, \cdot \, x} \qquad & : \quad \ln a \, = \, k \\
 +
                            y & = & e\,^{k \, \cdot \, x}      \qquad & | \quad {\rm Derivera\;enligt\;regeln\;ovan}  \\
 +
                          y\,' & = & k \, \cdot \, e\,^{k\,x}    \qquad & : \quad k \, = \, \ln a \\
 +
                          y\,' & = & (\ln a) \, \cdot \, e\,^{(\ln a)\,x} \qquad & : \quad {\rm 3:e\;potenslagen\;på\;HL} \\
 +
                          y\,' & = & (\ln a) \, \cdot \, \left(e\,^{\ln a}\right)^x \qquad & : \quad e\,^{\ln a} \, = a\, {\rm \;enligt\;inversegenskapen} \\
 +
                          y\,' & = & (\ln a) \, \cdot \, a^x \\
 +
                          y\,' & = & a^x \, \cdot \, \ln a
 +
        \end{array}</math>
 +
 
 +
 
 +
Ganska liknande basen <math> \, e \, </math> blir det när konstanter är inblandade i den allmänna exponentialfunktionen <math> \, y = a\,^x \, </math>:
 +
 
 +
=== <b><span style="color:#931136">Deriveringsregeln för <math> y = C\,a\,^{k\,x} </math></span></b> ===
 +
 
 +
<div class="border-divblue">
 +
Derivatan av exponentialfunktionen <math> y = C\,a\,^{k\,x} </math> med godtycklig bas <math> \, a > 0 </math> och <math> C,\,k = {\rm const.} </math>
 +
 
 +
::<math> \begin{array}{llcl} {\rm Om} & y    & = & C\,a\,^{k\,x}  \;\; {\rm där} \;\; a > 0,\;\; C,\,k = {\rm const.} \\
 +
                            {\rm då} & y\,' & = & C\cdot k\cdot a\,^{k\,x} \cdot \ln a
 +
        \end{array}</math>
 +
</div>
 +
 
 +
 
 +
=== <b><span style="color:#931136"> Uppdaterad tabell över deriveringsregler</span></b> ===
 +
 
 +
 
 +
Vi utvidgar tabellen över deriveringsregler från förra avsnitt med våra nya resultat i detta avsnitt.
 +
 
 +
I följande tabell är <math> C,\,c,\,k,\,m,\,n,\,a > 0 </math> konstanter medan <math> \boldsymbol{x}\, </math> och <math> \boldsymbol{y}\, </math> är variabler:
 +
 
 +
<div class="border-divblue">
 +
{| class="wikitable"
 
|-
 
|-
! <math> y\, </math> || <math> y\,' </math>  
+
! <math> \boldsymbol{y}\, </math> || <math> \boldsymbol{y\,'} </math>  
 
|-
 
|-
 
| align=center| <math> c\, </math> ||align=center| <math> 0\, </math>  
 
| align=center| <math> c\, </math> ||align=center| <math> 0\, </math>  
Rad 59: Rad 293:
 
| align=center| <math> x^n\, </math> ||align=center| <math> n\cdot x\,^{n-1} </math>  
 
| align=center| <math> x^n\, </math> ||align=center| <math> n\cdot x\,^{n-1} </math>  
 
|-
 
|-
| align=center| <math> a\,x\,^n </math> ||align=center| <math> n\cdot a\,x\,^{n-1} </math>  
+
| align=center| <math> a\,x\,^n </math> ||align=center| <math> a\cdot n\cdot x\,^{n-1} </math>  
 
|-
 
|-
| align=center| <math> {1 \over x} </math> ||align=center| <math> - {1 \over x^2} </math>  
+
| align=center| <math> \displaystyle {1 \over x} </math> ||align=center| <math> \displaystyle - {1 \over x^2} </math>  
 
|-
 
|-
| align=center| <math> \sqrt{x} </math> ||align=center| <math> {1 \over 2\, \sqrt{x}} </math>  
+
| align=center| <math> \sqrt{x} </math> ||align=center| <math> \displaystyle {1 \over 2\, \sqrt{x}} </math>  
 
|-
 
|-
 
| align=center| <math> e\,^x </math> ||align=center| <math> e\,^x </math>  
 
| align=center| <math> e\,^x </math> ||align=center| <math> e\,^x </math>  
Rad 69: Rad 303:
 
| align=center| <math> e\,^{k\,x} </math> ||align=center| <math> k\cdot e\,^{k\,x} </math>  
 
| align=center| <math> e\,^{k\,x} </math> ||align=center| <math> k\cdot e\,^{k\,x} </math>  
 
|-
 
|-
| align=center| <math> c\cdot e\,^{k\,x} </math> ||align=center| <math> c\cdot k\cdot e\,^{k\,x} </math>  
+
| align=center| <math> C\cdot e\,^{k\,x} </math> ||align=center| <math> C\cdot k\cdot e\,^{k\,x} </math>  
 
|-
 
|-
 
| align=center| <math> a\,^x </math> ||align=center| <math> a\,^x \cdot \ln a </math>  
 
| align=center| <math> a\,^x </math> ||align=center| <math> a\,^x \cdot \ln a </math>  
 
|-
 
|-
| align=center| <math> f(x) + g(x)\, </math> ||align=center| <math> f\,'(x) + g\,'(x) </math>  
+
| align=center| <math> C\cdot a\,^{k\,x} </math> ||align=center| <math> C\cdot k\cdot a\,^{k\,x} \cdot \ln a </math>  
 
|-
 
|-
 
| align=center| <math> a\cdot f(x) </math> ||align=center| <math> a\cdot f\,'(x) </math>  
 
| align=center| <math> a\cdot f(x) </math> ||align=center| <math> a\cdot f\,'(x) </math>  
 +
|-
 +
| align=center| <math> f(x) + g(x)\, </math> ||align=center| <math> f\,'(x) + g\,'(x) </math>
 
|}
 
|}
 +
</div>
  
De två sista raderna i tabellen är snarare generella satser än deriveringsregler. De gäller för alla funktioner <math> f(x)\, </math> och <math> g(x)\, </math>. Av praktiska skäl tar vi upp dem ändå i samma tabell som deriveringsreglerna. Denna tabell kommer att ytterligare kompletteras i Matte D-kursen då vi kommer att lära oss fler deriveringsregler och fler generella satser.
+
De två sista raderna i tabellen är snarare generella satser än deriveringsregler. De gäller för alla funktioner <math> f(x)\, </math> och <math> g(x)\, </math>. Av praktiska skäl tar vi upp dem ändå i samma tabell som deriveringsreglerna.
 
+
== Internetlänkar ==
+
http://www.youtube.com/watch?v=OyKmc2bPWe0
+
  
http://www.youtube.com/watch?v=8of_svLfcjk
+
Denna tabell kommer att kompletteras i Matte 4-kursen då vi kommer att lära oss ytterligare deriveringsregler: regler för derivatan av en produkt resp. kvot av funktioner, den s.k. <b><span style="color:red">Produkt-</span></b> resp. <b><span style="color:red">Kvotregeln</span></b> samt deriveringsregeln för sammansatta funktioner, den s.k. <b><span style="color:red">Kedjeregeln</span></b>.
 +
</big>
  
http://www.youtube.com/watch?v=OY8CeLUxE64&feature=related
 
  
http://www.youtube.com/watch?v=2wH-g60EJ18&feature=related
 
  
http://www.larcentrum.org/Safir/MA1203W/htm/m03_deriv1/m03_deriv_definition.htm
 
  
http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=129&Itemid=132
 
  
  
[[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2010-2012 Taifun Alishenas. All Rights Reserved.
+
[[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2021 [https://www.techpages.se <b><span style="color:blue">TechPages AB</span></b>]. All Rights Reserved.

Nuvarande version från 7 november 2021 kl. 14.40

        <<  Förra avsnitt          Genomgång          Övningar          Nästa avsnitt  >>      


Målet i detta avsnitt är att ställa upp deriveringsregeln för den allmänna exponentialfunktionen \( \, y = a\,^x \, \) med en godtycklig bas \( a > 0 \).

Detta gör vi genom att först härleda derivatan av exponentialfunktionen \( \, y = e\,^x \, \) med basen \( \, e = \) Eulers tal

och sedan gå över till godtycklig bas \( \,a \). Rpeptera gärna Talet e och den naturliga logaritmen från kap 1 Algebra & funktioner.


Deriveringsregeln för \( y \, = \, e\,^x \)

Derivatan av exponentialfunktionen med basen \( \, e \, \) är funktionen själv:

\[ \begin{array}{llcl} {\rm Om} & y & = & e\,^x \;\; {\rm där} \;\; e = {\rm Eulers\;tal} \\ {\rm då} & y\,' & = & e\,^x \end{array}\]

OBS!    Förväxla denna regel inte med Regeln om derivatan av en potens, därför att:

\( y \, = \, e\,^x \, \) är ingen potens- utan en exponentialfunktion. \( \, x \, \) förekommer i exponenten, inte i basen.

Ex.: Derivatan av \( \, f(x) = e\,^2 \, \) är inte \( \, 2 \, e \, \) utan \( \; f\,'(x) = 0 \; \), för \( \, e \, \, = \, 2,718281828\ldots\) är en konstant och därmed även \( \, e\,^2 \, \).


Ett försök med derivatans definition

Derivatans definition för \( \, y = f(x) = e\,^x \, \) leder till:

\[ y\,' = \lim_{h \to 0}\,{f(x + h) - f(x) \over h} = \lim_{h \to 0}\,{e\,^{x + h} - e\,^x \over h} = \lim_{h \to 0}\,{e\,^x \cdot e\,^h - e\,^x \over h} = \lim_{h \to 0}\,{e\,^x \, (e\,^h - 1) \over h} = e\,^x \cdot \lim_{h \to 0}\,{e\,^h - 1 \over h} \]

Det är lite svårt för oss att inse att värdet på den sista limes är \( \, 1 \). Detta kan t.ex. visas med den s.k. potensserieutvecklingen av \( \, e\,^x \) \(-\) som dock inte ingår i gymnasiematematiken. Så vi kan inte slutföra beviset med derivatans definition.

Därför väljer vi en annan metod för att bevisa deriveringsregeln \( \; y = e\,^x \, \Rightarrow \, y\,' = e\,^x \, \).

Ny bevisidé

Kan bland exponentialfunktionerna \( \; y = b\,^x \; \) basen \( \, b \, \) väljas så att derivatan blir samma som funktionen: \( \; y\,' = b\,^x \)   ?

Istället för att fråga efter derivatan, kräver vi derivatan = funktionen och frågar efter en bas som uppfyller detta krav.

Svaret ges av Eulers bevis nedan.

Frågeställningen ovan har i matematikens historia motiverat den schweiziske matematikern Leonard Euler att ställa upp sin berömda formel för beräkning av talet \( \, e \, \) som redan nämndes i Hur kom(mer) talet \( \, e \,\) till? och som vi nu med limes kan formulera så här:

\[ \lim_{n \to \infty} {\left(1 + {1 \over n}\right)^n} \; =\; e \; = \; 2,718281828\ldots \]

På 1700-talet bevisade Euler denna formel, varför talet \( \, e \, \) kallats efter honom.

Eulers bevis

Vi antar att det finns en bas \( \,b \, > \, 0 \) \(-\) som än så länge är okänd \(-\) så att:

\[\begin{array}{lclcl} y & = & f\,(x) & = & b\,^x \\ {\color{Red} {y\,'}} & {\color{Red} =} & {\color{Red} {f\,'\,(x)}} & {\color{Red} =} & {\color{Red} {b\,^x}} \end{array}\]

I den andra raden har vi formulerat kravet: derivatan = funktionen.

Nu konstruerar vi tangenten till \( y = b\,^x \) i punkten \( \,x = 0 \):

Ekvationen för tangenten till kurvan \( y = b\,^x \) i punkten \( \,x = 0 \) har \(\,k\)-formen \( \; y \, = \, k\,x \, + \, m \; \) .

Från tidigare vet vi att tangenten till kurvan \( \, y = b\,^x \, \) i \( \, x = 0 \, \) har en lutning \(\,k\,\) som är funktionens derivata i denna punkt.

Derivatan har vi: \( \, {\color{Red} {f\,'(x) = b\,^x}} \, \) (se ovan). Så vi kan beräkna denna lutning:
\[ k \, = \, {\color{Red} {f\,'(0) \, = \, b\,^0}}\, = \, 1 \]

Tangentens ekvation blir då \( \, y \, = \, x \, + \, m \, \) i vilken vi sätter in

tangeringspunktens koordinater \( \, (0, \, b\,^0) \, = \, (0, 1) \, \) för att bestämma \( \, m \, \):

\[\begin{array}{rcl} y & = & x \, + \, m \\ 1 & = & 0 \, + \, m \\ 1 & = & m \end{array}\]

Således blir tangentens ekvation    \( \boxed{\;y \, = \, x \, + \, 1\;} \)

\( \quad \) Eulers bevisa.jpg

Andra exponentialfunktioner \( \, y = c\,^x \, \) med \( \, c \neq b \, \) skär denna tangent i två punkter, medan \( \, y = b\,^x \, \) med \( \, y\,' = b\,^x \, \) tangerar den i punkten \( \, (0, 1) \).

På tangenten \( \, y = x + 1 \, \) konstruerar vi en punktföljd    \( P_1, \, P_2, \, P_3, \, \ldots \)    vars \( \,x\)-koordinater \( \, x_n \, \) bildar talföljden:

\[ 1, \, {1 \over 2}, \, {1 \over 3}, \, {1 \over 4}, \, \ldots \quad {\rm med} \quad x_n \, = \, {1 \over n} \quad {\rm som\;allmän \;term,\;där:} \qquad n = 1,\,2,\,3,\,\ldots \]

Talföljden \( \,x_n \, \) ger pga \( \, y = x + 1 \, \) upphov till följande talföljd:

\( \,y_n \, = \, x_n + 1 \, = \, {1 \over n} + 1 \, = \, 1 \, + \, {1 \over n} \, \) på \( \,y\)-axeln:

\( \qquad 1\!+\!1, \quad 1\!+\!{1 \over 2}, \quad 1\!+\!{1 \over 3}, \quad 1\!+\!{1 \over 4}, \, \ldots \)

Punkterna \( \, P_n = (x_n, \; y_n) = \left({1 \over n}, \; 1 + {1 \over n}\right) \, \) går mot  

tangeringspunkten \( \, (0, 1) \, \) när \( \, n \to \infty \).

Punktföljden \( \, P_n \, \) ger upphov till en följd av exponen-

tialfunktioner \( \, y_n = b_n\,^{x_n} \, \) med vissa baser \( \, b_n \), där:

\( \qquad\qquad b_n \to \, b \quad\; {\rm när} \quad\; n \to \infty \)

och \( \, b \, \) är den efterfrågade basen till \( \, y = b\,^x \, \).

Vi sätter in punktföljdernas allmänna termer \( \, x_n = {1 \over n} \)

och \( \, y_n = 1 + {1 \over n} \, \) i funktionerna \( \, y_n = b_n\,^{x_n}\,\):

\[\begin{array}{rcll} y_n & = & b_n\,^{x_n} \\ \;\; 1 + {1 \over n} & = & b_n\,^{1 \over n} \qquad & | \quad (\,\cdot\,)\,^n \end{array}\]
\[ \!\boxed{\;\left(1 + {1 \over n}\right)^n \, = \;\; b_n\;} \]

Nu tar vi \( \, \displaystyle \lim_{n \to \infty} \, \) på båda leden för att få Eulers formel:

ExpDeriv2 50a.jpg

\( \displaystyle \lim_{n \to \infty} {\left(1 + {1 \over n}\right)^n} \, = \, \lim_{n \to \infty} {b_n} \, = \, b \, \) som visar sig vara samma tal vars värde vi numeriskt hade fått fram i Hur kom(mer) talet \( \, e \,\) till?  :

\( n \) \( 1\,000 \) \( 1000\,000 \) \( 1000\,000\,000 \) \( 10\,000\,000\,000 \) \( \to \infty \)
\( \left(1 + {1 \over n}\right)^n \) \( {\color{Red} {2,71}}6923932\ldots \) \( {\color{Red} {2,71828}}0469\ldots \) \( {\color{Red} {2,71828182}}7\ldots \) \( {\color{Red} {2,718281828\ldots}} \) \( \quad \to \; {\color{Red} {{\rm Eulers\;tal\;} e}} \quad \)

Detta demonstrerar att \( \; \displaystyle \lim_{n \to \infty} {\left(1 + {1 \over n}\right)^n} \, = \, e \; \) dvs den efterfrågade basen \( \, b \, \) är just Eulers tal \( \, e \, \).


Den inledande frågan i Ny bevisidé kan nu besvaras:

Kan bland exponentialfunktionerna \( \; y = b\,^x \; \) basen \( \, b \, \) väljas så att derivatan blir samma som funktionen: \( \; y\,' = b\,^x \)   ?

Svar:

Ja, det är  basen \( \, {\color{Red} {e = }}\) Eulers tal  som gör att derivatan av \( \; y = e\,^x \) blir samma som funktionen: \( \; {\color{Red} {y\,' = e\,^x}}\) .


Därför gäller Deriveringsregeln för \( \, y \,= \,e\,^x \, \) som ställdes upp inledningsvis. Men:

Hur blir det när konstanter är inblandade?


Deriveringsregeln för \( y = C\,e\,^{k\,x} \)

Regel:

\[ \begin{array}{ll} {\rm Derivatan\;av} & y \;\, = \; C\;e\,^{k\,x} \;\; {\rm där} \;\; C,\,k = {\rm const.} \\ {\rm är} & y\,' = \; C\cdot k\cdot e\,^{k\,x} \end{array}\]

Om \( \, C \, \), se Derivatan av en funktion med en konstant faktor.

Om \( \, k \, \), se Kedjeregeln i kursen Matematik 4.


\( \quad \)

Exempel 1

För funktionen \( \;\, f(x) \; = \; 2\,e\,^{-\,x} \; \) blir derivatan:

\[ \;\, f\,'(x) \; = \; 2 \cdot (-1) \cdot e\,^{-\,x} \; = \; -2\,e\,^{-\,x} \]

Exempel 2

För funktionen   \( f(x) \; = \; -4\,e\,^{-3\,x} \; \) blir derivatan:

\[ f\,'(x) \; = \; (-4) \cdot (-3) \cdot e\,^{-3\,x} \; = \; 12\,e\,^{-3\,x} \]


Från att ha ställt upp deriveringsregeln för \( \, y = e\,^x \, \) går vi nu över till den allmänna exponentialfunktionen \( \, y = a\,^x \, \) med godtycklig bas \( a > 0\, \):

Deriveringsregeln för \( \, y = a\,^x \)

\[ \begin{array}{llcl} {\rm Om} & y & = & a\,^x \;\; {\rm där} \;\; a = {\rm godtycklig\;konstant} \, > \,0 \\ {\rm då} & y\,' & = & a\,^x \, \cdot \, \ln a \end{array}\]

Specialfallet \( \, a = e \, \) och \( \ln a = \ln e = 1 \, \) ger derveringsregeln \( \,y\,' = e^x \, \) för exponentialfunktionen med basen \( \, e \).

Bevis

Vi börjar med att skriva om basen \( \, a \, \) till \( \,e\,^{\ln a} \, \), vilket är möjligt pga inversegenskapen. Då blir det:

\[\begin{array}{rcll} y & = & a\,^x \qquad & : \quad a \, = \,e\,^{\ln a} {\rm \;enligt\;inversegenskapen} \\ y & = & \left(e\,^{\ln a}\right)^x \qquad & : \quad {\rm 3:e\;potenslagen\;på\;HL} \\ y & = & e\,^{(\ln a) \, \cdot \, x} \qquad & : \quad \ln a \, = \, k \\ y & = & e\,^{k \, \cdot \, x} \qquad & | \quad {\rm Derivera\;enligt\;regeln\;ovan} \\ y\,' & = & k \, \cdot \, e\,^{k\,x} \qquad & : \quad k \, = \, \ln a \\ y\,' & = & (\ln a) \, \cdot \, e\,^{(\ln a)\,x} \qquad & : \quad {\rm 3:e\;potenslagen\;på\;HL} \\ y\,' & = & (\ln a) \, \cdot \, \left(e\,^{\ln a}\right)^x \qquad & : \quad e\,^{\ln a} \, = a\, {\rm \;enligt\;inversegenskapen} \\ y\,' & = & (\ln a) \, \cdot \, a^x \\ y\,' & = & a^x \, \cdot \, \ln a \end{array}\]


Ganska liknande basen \( \, e \, \) blir det när konstanter är inblandade i den allmänna exponentialfunktionen \( \, y = a\,^x \, \):

Deriveringsregeln för \( y = C\,a\,^{k\,x} \)

Derivatan av exponentialfunktionen \( y = C\,a\,^{k\,x} \) med godtycklig bas \( \, a > 0 \) och \( C,\,k = {\rm const.} \)

\[ \begin{array}{llcl} {\rm Om} & y & = & C\,a\,^{k\,x} \;\; {\rm där} \;\; a > 0,\;\; C,\,k = {\rm const.} \\ {\rm då} & y\,' & = & C\cdot k\cdot a\,^{k\,x} \cdot \ln a \end{array}\]


Uppdaterad tabell över deriveringsregler

Vi utvidgar tabellen över deriveringsregler från förra avsnitt med våra nya resultat i detta avsnitt.

I följande tabell är \( C,\,c,\,k,\,m,\,n,\,a > 0 \) konstanter medan \( \boldsymbol{x}\, \) och \( \boldsymbol{y}\, \) är variabler:

\( \boldsymbol{y}\, \) \( \boldsymbol{y\,'} \)
\( c\, \) \( 0\, \)
\( x\, \) \( 1\, \)
\( a\; x \) \( a\, \)
\( k\; x \, + \, m \) \( k\, \)
\( x^2\, \) \( 2\,x \)
\( a\,x^2 \) \( 2\,a\,x \)
\( x^n\, \) \( n\cdot x\,^{n-1} \)
\( a\,x\,^n \) \( a\cdot n\cdot x\,^{n-1} \)
\( \displaystyle {1 \over x} \) \( \displaystyle - {1 \over x^2} \)
\( \sqrt{x} \) \( \displaystyle {1 \over 2\, \sqrt{x}} \)
\( e\,^x \) \( e\,^x \)
\( e\,^{k\,x} \) \( k\cdot e\,^{k\,x} \)
\( C\cdot e\,^{k\,x} \) \( C\cdot k\cdot e\,^{k\,x} \)
\( a\,^x \) \( a\,^x \cdot \ln a \)
\( C\cdot a\,^{k\,x} \) \( C\cdot k\cdot a\,^{k\,x} \cdot \ln a \)
\( a\cdot f(x) \) \( a\cdot f\,'(x) \)
\( f(x) + g(x)\, \) \( f\,'(x) + g\,'(x) \)

De två sista raderna i tabellen är snarare generella satser än deriveringsregler. De gäller för alla funktioner \( f(x)\, \) och \( g(x)\, \). Av praktiska skäl tar vi upp dem ändå i samma tabell som deriveringsreglerna.

Denna tabell kommer att kompletteras i Matte 4-kursen då vi kommer att lära oss ytterligare deriveringsregler: regler för derivatan av en produkt resp. kvot av funktioner, den s.k. Produkt- resp. Kvotregeln samt deriveringsregeln för sammansatta funktioner, den s.k. Kedjeregeln.




Copyright © 2021 TechPages AB. All Rights Reserved.