Skillnad mellan versioner av "Repetition: Exponentialfunktioner"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
Rad 20: | Rad 20: | ||
== <b><span style="color:#931136">Exponentialekvationer</span></b> == | == <b><span style="color:#931136">Exponentialekvationer</span></b> == | ||
− | Själva operationen <math> a^x\, </math> dvs att ta <math> a\, </math> upphöjt till <math> x\, </math> kallas för <span style="color:red">exponentiering</span> och är en ny räkneoperation jämfört med de fyra räknesätten. När x är lika med 2 pratar man om <span style="color:red">kvadrering</span>. | + | Själva operationen <math> a^x\, </math> dvs att ta <math> a\, </math> upphöjt till <math> x\, </math> kallas för <b><span style="color:red">exponentiering</span></b> och är en ny räkneoperation jämfört med de fyra räknesätten. |
+ | |||
+ | När x är lika med 2 pratar man om <b><span style="color:red">kvadrering</span></b>. | ||
Anta i fortsättningen att <math> x\, </math> är en okänd variabel och <math> b\, </math> och <math> c\, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> . | Anta i fortsättningen att <math> x\, </math> är en okänd variabel och <math> b\, </math> och <math> c\, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> . | ||
− | ::Funktioner av typ <math> y = 10^x\, </math> kallas <span style="color:red">exponentialfunktioner</span>, generellt <math> {\color{White} x} y = c \cdot a^x\, </math>. | + | ::Funktioner av typ <math> y = 10^x\, </math> kallas för <b><span style="color:red">exponentialfunktioner</span></b>, generellt <math> {\color{White} x} y = c \cdot a^x\, </math>. |
− | ::Ekvationer av typ <math> 10^x\,= 125 </math> kallas <span style="color:red">exponentialekvationer</span>, generellt <math> {\color{White} x} a^x\, = b </math>. | + | ::Ekvationer av typ <math> 10^x\,= 125 </math> kallas för <b><span style="color:red">exponentialekvationer</span></b>, generellt <math> {\color{White} x} a^x\, = b </math>. |
− | I exponentialfunktioner och -ekvationer förekommer x i exponenten, medan i potensfunktioner och -ekvationer x förekommer i basen. Medan [[1.5_Potenser#Potensekvationer|potensekvationer]] löses genom rotdragning, löses exponentialekvationer genom <span style="color:red">logaritmering</span>. | + | I exponentialfunktioner och -ekvationer förekommer x i exponenten, medan i potensfunktioner och -ekvationer x förekommer i basen. Medan [[1.5_Potenser#Potensekvationer|potensekvationer]] löses genom rotdragning, löses exponentialekvationer genom <b><span style="color:red">logaritmering</span></b>. |
Versionen från 15 januari 2017 kl. 14.40
<< Tillbaka till Talet e | Genomgång | Övningar | Repetition: Logaritmlagarna |
Exponentialfunktioner är sådana funktioner som har sin oberoende variabel \( \, x \, \) i exponenten. Logaritm är ett annat ord för exponent.
Logaritmen till basen 10 (10-logaritmen)
Exponentialekvationer
Själva operationen \( a^x\, \) dvs att ta \( a\, \) upphöjt till \( x\, \) kallas för exponentiering och är en ny räkneoperation jämfört med de fyra räknesätten.
När x är lika med 2 pratar man om kvadrering.
Anta i fortsättningen att \( x\, \) är en okänd variabel och \( b\, \) och \( c\, \) givna konstanter \( \neq 0 \) .
- Funktioner av typ \( y = 10^x\, \) kallas för exponentialfunktioner, generellt \( {\color{White} x} y = c \cdot a^x\, \).
- Ekvationer av typ \( 10^x\,= 125 \) kallas för exponentialekvationer, generellt \( {\color{White} x} a^x\, = b \).
I exponentialfunktioner och -ekvationer förekommer x i exponenten, medan i potensfunktioner och -ekvationer x förekommer i basen. Medan potensekvationer löses genom rotdragning, löses exponentialekvationer genom logaritmering.
Logaritmer till godtyckliga baser
Fil:123 Logaritmer med olika baser 40.jpg
Om logaritmlagarna se nästa avsnitt.
Internetlänkar
http://www.youtube.com/watch?v=rYHdUrKqxaU
http://goto.glocalnet.net/larsthomee/logaritm.html
http://www.kck.amal.se/webtutor/ovel/mattec/Funktioner/F3.html
http://wiki.math.se/wikis/sf0600_0701/index.php/3.3_Logaritmer
Copyright © 2011-2016 Taifun Alishenas. All Rights Reserved.