Skillnad mellan versioner av "Repetition: Logaritmlagarna"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
Rad 11: | Rad 11: | ||
<!-- [[Media: Lektion 11 Logaritmlagar2.pdf|Lektion 11 Logaritmlagarna]] --> | <!-- [[Media: Lektion 11 Logaritmlagar2.pdf|Lektion 11 Logaritmlagarna]] --> | ||
− | + | <big>Logaritmlagarna är ett repeterande underavsnitt i avsnittet [[1.4 Talet e och den naturliga logaritmen|<b><span style="color:blue">Talet e och den naturliga logaritmen</span></b>]]. | |
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
För enkelhetens skull formulerar vi logaritmlagarna med basen <math> \, 10 \, </math>. Men de gäller även för alla andra baser. | För enkelhetens skull formulerar vi logaritmlagarna med basen <math> \, 10 \, </math>. Men de gäller även för alla andra baser. | ||
</big> | </big> | ||
Rad 22: | Rad 18: | ||
<div class="border-divblue"> | <div class="border-divblue"> | ||
− | <b><span style="color:#931136">Första logaritmlagen:</span></b> <big><math> | + | <b><span style="color:#931136">Första logaritmlagen:</span></b> <big><math> \qquad\; \lg\,(A \cdot B) \; = \; \lg\,A \; + \; \lg\,B \qquad </math></big> |
---- | ---- | ||
− | <b><span style="color:#931136">Andra logaritmlagen:</span></b> <big><math> | + | <b><span style="color:#931136">Andra logaritmlagen:</span></b> <big><math> \qquad\;\; \displaystyle \lg\,\left({A \over B}\right) \; = \; \lg\,A \; - \; \lg\,B \qquad </math></big> |
---- | ---- | ||
− | <b><span style="color:#931136">Tredje logaritmlagen:</span></b> <big><math> | + | <b><span style="color:#931136">Tredje logaritmlagen:</span></b> <big><math> \qquad\quad \displaystyle {\lg\,\left(A\,^y\right)} \; = \; y \cdot \lg A \qquad </math></big> |
− | + | ---- | |
+ | |||
+ | |||
+ | <big><math> A </math>, <math> \, B \, > \, 0 \, </math></big> och <big><math> \, y \, </math></big> godtyckligt rationellt tal. | ||
+ | </div> | ||
<big> | <big> | ||
− | < | + | <div class="border-divblue"> |
+ | Logaritmlagarna är [[Potenser#Potenslagarna|<b><span style="color:blue">potenslagarna</span></b>]] i logaritmform. | ||
− | + | Man får dem genom att logaritmera potenslagarna. | |
+ | </div> | ||
− | Detta kommer att visas i logaritmlagarnas bevis | + | Detta kommer att visas i logaritmlagarnas bevis som följer: |
</big> | </big> | ||
Rad 48: | Rad 50: | ||
<div class="border-divblue"> | <div class="border-divblue"> | ||
<b><span style="color:#931136">Första logaritmlagen</span></b> <math> \quad \lg\,(A \cdot B) \; = \; \lg\,A \; + \; \lg\,B </math> | <b><span style="color:#931136">Första logaritmlagen</span></b> <math> \quad \lg\,(A \cdot B) \; = \; \lg\,A \; + \; \lg\,B </math> | ||
− | </div | + | </div> |
'''Bevis''': | '''Bevis''': | ||
Rad 56: | Rad 58: | ||
:::::<math> 10^x \cdot 10^y \; = \; 10^{x+y} </math> | :::::<math> 10^x \cdot 10^y \; = \; 10^{x+y} </math> | ||
− | + | Nu logaritmerar vi båda leden med <math> \, 10</math>-logaritmen<span style="color:black">:</span> | |
:::::<math> 10^x \cdot 10^y \; = \; 10^{x+y} \qquad \,| \; \lg\,(\;\;) </math> | :::::<math> 10^x \cdot 10^y \; = \; 10^{x+y} \qquad \,| \; \lg\,(\;\;) </math> | ||
− | :::<math> \lg\,(10^x \cdot 10^y) \; = \; \lg\,(10^{x+y}) </math> | + | :::<math> \quad \lg\,(10^x \cdot 10^y) \; = \; \lg\,(10^{x+y}) </math> |
− | Vi tillämpar [[ | + | Vi tillämpar [[10-logaritmer#Inversegenskapen|<b><span style="color:blue">inversegenskapen</span></b>]] på högerledet dvs <math> \lg\,(10^{x+y}) = x+y \, </math><span style="color:black">:</span> |
− | :::<math> \lg\,(10^x \cdot 10^y) \; = \; x \, + \, y </math> | + | :::<math> \quad \lg\,(10^x \cdot 10^y) \; = \; x \, + \, y </math> |
− | + | [[10-logaritmer#Inversegenskapen|<b><span style="color:blue">Inversegenskapen</span></b>]] tillämpas baklänges på högerledet (<math> x = \lg 10^x \, </math> och <math> y = \lg 10^y </math>)<span style="color:black">:</span> | |
− | :::<math> \lg\,(10^x \cdot 10^y) \; = \; \lg 10^x \, + \, \lg 10^y </math> | + | :::<math> \quad \lg\,(10^x \cdot 10^y) \; = \; \lg 10^x \, + \, \lg 10^y </math> |
− | Om vi inför beteckningarna <math> A = 10^x\, </math> och <math> B = 10^y\, </math> får vi påståendet<span style="color:black">:</span> | + | Om vi inför beteckningarna <div class="border-divblue8"><math> \, A = 10^x\, </math></div> och <div class="border-divblue8"><math> \, B = 10^y\, </math></div> får vi påståendet<span style="color:black">:</span> |
− | :::<math> \lg (A \cdot B) \; = \; \lg A + \lg B </math> | + | :::<math> \qquad\;\; \lg (A \cdot B) \; = \; \lg A + \lg B </math> |
</div> | </div> | ||
Rad 81: | Rad 83: | ||
<div class="border-divblue"> | <div class="border-divblue"> | ||
<b><span style="color:#931136">Andra logaritmlagen</span></b> <math> \quad \displaystyle \lg\,\left({A \over B}\right) \; = \; \lg\,A \; - \; \lg\,B </math> | <b><span style="color:#931136">Andra logaritmlagen</span></b> <math> \quad \displaystyle \lg\,\left({A \over B}\right) \; = \; \lg\,A \; - \; \lg\,B </math> | ||
− | </div | + | </div> |
'''Bevis''': | '''Bevis''': | ||
Rad 96: | Rad 98: | ||
I den sista raden tillämpas inversegenskapen fram- och baklänges som i beviset ovan. | I den sista raden tillämpas inversegenskapen fram- och baklänges som i beviset ovan. | ||
− | Nya beteckningar <math> \, A = 10^x\, </math> och <math> \, B = 10^y\, </math> ger påståendet<span style="color:black">:</span> | + | Nya beteckningar <div class="border-divblue8"><math> \, A = 10^x\, </math></div> och <div class="border-divblue8"><math> \, B = 10^y\, </math></div> ger påståendet<span style="color:black">:</span> |
− | :::<math> \lg {A \over B} \; = \; \lg A \, - \, \lg B </math> | + | :::<math> \qquad \lg {A \over B} \; = \; \lg A \, - \, \lg B </math> |
</div> | </div> | ||
Rad 107: | Rad 109: | ||
<div class="border-divblue"> | <div class="border-divblue"> | ||
<b><span style="color:#931136">Tredje logaritmlagen</span></b> <math> \quad \displaystyle {\lg\,\left(A\,^y\right)} \; = \; y \cdot \lg A </math> | <b><span style="color:#931136">Tredje logaritmlagen</span></b> <math> \quad \displaystyle {\lg\,\left(A\,^y\right)} \; = \; y \cdot \lg A </math> | ||
− | </div | + | </div> |
'''Bevis''': | '''Bevis''': | ||
Rad 120: | Rad 122: | ||
I den sista raden tillämpas inversegenskapen precis som i bevisen ovan. | I den sista raden tillämpas inversegenskapen precis som i bevisen ovan. | ||
− | Beteckningen <math> \, A = 10^x\, </math> leder till påståendet<span style="color:black">:</span> | + | Beteckningen <div class="border-divblue8"><math> \, A = 10^x\, </math></div> leder till påståendet<span style="color:black">:</span> |
− | :::<math> \lg A^y \; = \; \lg A \cdot y \; = \; y \cdot \lg A </math> | + | :::<math> \qquad\quad \lg A^y \; = \; \lg A \cdot y \; = \; y \cdot \lg A </math> |
</div> | </div> | ||
== <b><span style="color:#931136">Exponentialekvationer av typ <math> \quad a\,^x \, = \, b \quad (a = \, {\rm const.} > 0)</math></span></b> == | == <b><span style="color:#931136">Exponentialekvationer av typ <math> \quad a\,^x \, = \, b \quad (a = \, {\rm const.} > 0)</math></span></b> == | ||
+ | <div class="ovnE"> | ||
+ | Logaritmering och användning av den tredje | ||
+ | |||
+ | logaritmlagen löser denna typ av ekvation: | ||
+ | <div class="exempel"> | ||
+ | <math>\begin{array}{rcll} | ||
+ | 5^{\,{\color{Red} x}} & = & 68 & | \;\; \lg\,(\,\cdot\,) \\ | ||
+ | \lg\,(5^{\,{\color{Red} x}}) & = & \lg\,68 & : \text{3:e logaritm-} \\ | ||
+ | & & & : \; \text{lag på VL} \\ | ||
+ | {\color{Red} x} \cdot \lg\,5 & = & \lg\,68 & | \;\; / \,\lg\,5 \\ | ||
+ | {\color{Red} x} & = & \displaystyle \frac{\lg\,68}{\lg\,5} & \\ | ||
+ | {\color{Red} x} & = & 2,62173\ldots & \\ | ||
+ | \end{array}</math> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Kontroll<span style="color:black">:</span><math> \qquad 5^{\,2,62173\ldots} \, = \, 68 </math> | ||
+ | </div> | ||
+ | I rad 1 logaritmeras ekvationens båda led. | ||
+ | |||
+ | I rad 2➛3 ger den tredje logaritmlagen på VL<span style="color:black">:</span> | ||
+ | |||
+ | <math> \qquad\qquad \lg\,(5^{\,{\color{Red} x}}) = {\color{Red} x} \cdot \lg\,5 </math> | ||
+ | </div> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <big>Generellt:</big> | ||
+ | |||
+ | <div class="border-divblue"> | ||
+ | <big><span style="color:red">Exponentialekvationen</span> <math> \quad a\,^x \, = \, b </math> | ||
+ | |||
+ | har lösningen<span style="color:black">:</span> <math> \qquad\qquad\;\;\; x \, = \, \displaystyle \frac{\lg\,b}{\lg\,a} \;\;</math> | ||
+ | |||
+ | <math> \; (a \, > \, 0) </math> | ||
+ | </big></div> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | == <b><span style="color:#931136">Logaritmer till godtyckliga baser: Byte av bas</span></b> == | ||
<br> | <br> | ||
− | <div style=" | + | <table> |
+ | <tr> | ||
+ | <td> | ||
+ | <div class="ovnE"> | ||
+ | <big><b><span style="color:#931136"><math>\log_{\,5}\,25 \, </math></span></b> = tal som basen <math>5</math> ska upp- | ||
+ | |||
+ | <math> \qquad\qquad\;\; </math> höjas till, för att ge <math>25</math>. | ||
+ | |||
+ | Det talet är <math> \; {\color{Red} 2} \, </math>, därför att: | ||
+ | |||
+ | ---- | ||
+ | |||
+ | Potensformen<span style="color:black">:</span> <math> \quad 5\,^{\color{Red} 2} \; = \; 25 </math> | ||
+ | |||
+ | <math> \qquad\qquad\qquad\qquad\;\, \Updownarrow </math> | ||
+ | |||
+ | Logaritmformen<span style="color:black">:</span> <math> \quad {\color{Red} 2} \; = \; </math> <b><span style="color:#931136"><math> \log_{\,5}\,25 </math></span></b> | ||
+ | |||
+ | ---- | ||
+ | |||
+ | Läs: <b><span style="color:#931136">Logaritmen till basen <math> \, 5 \, </math> för <math> \, 25 \, </math></span></b>. | ||
+ | |||
+ | ---- | ||
+ | |||
+ | Logaritmen till basen <math> \, 5 \, </math> finns inte i räknaren. | ||
+ | |||
+ | ---- | ||
+ | |||
+ | I räknaren finns logaritmer till endast två baser<span style="color:black">:</span> | ||
+ | |||
+ | <math>10</math>-logaritmen och logaritmen till basen <math>e</math> (LN). | ||
+ | </big></div> | ||
+ | </td> | ||
+ | <td> <math> \quad </math> </td> | ||
+ | <td><div class="ovnC"> | ||
+ | <big><b><span style="color:#931136"><math>\log_{\,5}\,68 \, </math></span></b> = tal som basen <math>5</math> ska upp- | ||
+ | |||
+ | <math> \qquad\qquad\;\; </math> höjas till, för att ge <math>68</math>. | ||
+ | |||
+ | Om vi kallar det talet för <math> \; {\color{Red} x} \, </math>, vet vi: | ||
+ | |||
+ | ---- | ||
+ | |||
+ | Potensformen<span style="color:black">:</span> <math> \quad 5\,^{\color{Red} x} \; = \; 68 </math> | ||
+ | |||
+ | <math> \qquad\qquad\qquad\qquad\;\, \Updownarrow </math> | ||
+ | |||
+ | Logaritmformen<span style="color:black">:</span> <math> \quad {\color{Red} x} \; = \; </math> <b><span style="color:#931136"><math> \log_{\,5}\,68 \; = \; {\color{Red} ?} </math></span></b> | ||
+ | |||
+ | ---- | ||
+ | |||
+ | Men: Potensformen <math>=</math> <span style="color:red">Exponentialekvationen</span> | ||
+ | |||
+ | med lösningen <math> \; {\color{Red} x} \, = \, \displaystyle \frac{\lg\,68}{\lg\,5} \, = \, </math> <small><math> 2,62173\ldots</math></small> | ||
+ | ---- | ||
+ | |||
+ | Dvs <math> \; {\color{Red} x} \, = \, </math> <b><span style="color:#931136"><math> \log_{\,5}\,68 </math> </span></b> <math> \, = \, \displaystyle \frac{\lg\,68}{\lg\,5} \, = \, </math> <small><math> 2,62173\ldots</math></small> | ||
+ | </big></div> | ||
+ | </td> | ||
+ | </tr> | ||
+ | </table> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <big><big> | ||
+ | Kontroll: <b><span style="color:#931136"><math> \quad \log_{\,5}\,25 </math></span></b> <math> \, = \, \displaystyle \frac{\lg\,25}{\lg\,5} \, = \, {\color{Red} 2} </math> | ||
+ | </big></big> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <big>Generellt:</big> | ||
+ | |||
+ | <table> | ||
+ | <tr> | ||
+ | <td> | ||
+ | <div class="border-divblue"> | ||
+ | <big> | ||
+ | Potensformen<span style="color:black">:</span> <math> \quad\; a\,^{\color{Red} x} \, = \, b </math> | ||
+ | |||
+ | <math> \qquad\qquad\qquad\qquad\;\; \Updownarrow </math> | ||
+ | |||
+ | Logaritmformen<span style="color:black">:</span> <math> \quad {\color{Red} x} \; = \; </math> <b><span style="color:#931136"><math> \log_{\,a}\,b </math> </span></b> <math> \; = \; \displaystyle \frac{\lg\,b}{\lg\,a} </math> | ||
+ | </big></div> | ||
+ | </td> | ||
+ | <td> <math> \quad </math> </td> | ||
+ | <td> | ||
+ | <div class="border-divblue"> | ||
+ | <big> | ||
+ | <span style="color:#931136">Logaritmen till basen <math> \, a \, </math> för <math> \, b \, </math></span> kan om- | ||
+ | |||
+ | vandlas till <math> \, 10</math>-logaritmer (Byte av bas)<span style="color:black">:</span> | ||
+ | |||
+ | <math> \qquad\quad\;\;\; {\color{#931136} {\log_{\,a} \, b}} \, = \, \displaystyle \frac{\lg\,b}{\lg\,a} </math> | ||
+ | </big></div> | ||
+ | </td> | ||
+ | </tr> | ||
+ | </table> | ||
Versionen från 16 april 2017 kl. 14.59
<< Tillbaka till Talet e | Genomgång | Övningar | Exponentialfunktioner | 10-logaritmer |
Logaritmlagarna är ett repeterande underavsnitt i avsnittet Talet e och den naturliga logaritmen.
För enkelhetens skull formulerar vi logaritmlagarna med basen \( \, 10 \, \). Men de gäller även för alla andra baser.
Första logaritmlagen: \( \qquad\; \lg\,(A \cdot B) \; = \; \lg\,A \; + \; \lg\,B \qquad \)
Andra logaritmlagen: \( \qquad\;\; \displaystyle \lg\,\left({A \over B}\right) \; = \; \lg\,A \; - \; \lg\,B \qquad \)
Tredje logaritmlagen: \( \qquad\quad \displaystyle {\lg\,\left(A\,^y\right)} \; = \; y \cdot \lg A \qquad \)
\( A \), \( \, B \, > \, 0 \, \) och \( \, y \, \) godtyckligt rationellt tal.
Logaritmlagarna är potenslagarna i logaritmform.
Man får dem genom att logaritmera potenslagarna.
Detta kommer att visas i logaritmlagarnas bevis som följer:
Bevis av logaritmlagarna
Påstående:
Första logaritmlagen \( \quad \lg\,(A \cdot B) \; = \; \lg\,A \; + \; \lg\,B \)
Bevis:
Vi skriver upp första potenslagen med basen \( \, 10 \, \):
- \[ 10^x \cdot 10^y \; = \; 10^{x+y} \]
Nu logaritmerar vi båda leden med \( \, 10\)-logaritmen:
- \[ 10^x \cdot 10^y \; = \; 10^{x+y} \qquad \,| \; \lg\,(\;\;) \]
- \[ \quad \lg\,(10^x \cdot 10^y) \; = \; \lg\,(10^{x+y}) \]
Vi tillämpar inversegenskapen på högerledet dvs \( \lg\,(10^{x+y}) = x+y \, \):
- \[ \quad \lg\,(10^x \cdot 10^y) \; = \; x \, + \, y \]
Inversegenskapen tillämpas baklänges på högerledet (\( x = \lg 10^x \, \) och \( y = \lg 10^y \)):
- \[ \quad \lg\,(10^x \cdot 10^y) \; = \; \lg 10^x \, + \, \lg 10^y \]
- \[ \qquad\;\; \lg (A \cdot B) \; = \; \lg A + \lg B \]
Påstående:
Andra logaritmlagen \( \quad \displaystyle \lg\,\left({A \over B}\right) \; = \; \lg\,A \; - \; \lg\,B \)
Bevis:
Beviset är i sin struktur identiskt med beviset av första logaritmlagen.
Den andra potenslagen skrivs med basen \( \, 10 \, \) och logaritmeras med \( \, \lg \, \):
- \[\begin{align} {10^x \over 10^y} \; & = \; 10^{x-y} \qquad \,| \; \lg\,(\;\;) \\ \\ \lg {10^x \over 10^y} \; & = \; \lg 10^{x-y} \; = \; x \, - \, y \; = \; \lg 10^x \, - \, \lg 10^y \end{align} \]
I den sista raden tillämpas inversegenskapen fram- och baklänges som i beviset ovan.
Nya beteckningar- \[ \qquad \lg {A \over B} \; = \; \lg A \, - \, \lg B \]
Påstående:
Tredje logaritmlagen \( \quad \displaystyle {\lg\,\left(A\,^y\right)} \; = \; y \cdot \lg A \)
Bevis:
Den tredje potenslagen skrivs med basen \( \, 10 \, \) och logaritmeras med \( \, \lg \, \):
- \[\begin{align} (10^x)^y \; & = \; 10^{x \cdot y} \qquad \,| \; \lg\,(\;\;) \\ \\ \lg (10^x)^y \; & = \; \lg 10^{x \cdot y} \; = \; x \cdot y \; = \; \lg 10^x \cdot y \end{align}\]
I den sista raden tillämpas inversegenskapen precis som i bevisen ovan.
Beteckningen- \[ \qquad\quad \lg A^y \; = \; \lg A \cdot y \; = \; y \cdot \lg A \]
Exponentialekvationer av typ \( \quad a\,^x \, = \, b \quad (a = \, {\rm const.} > 0)\)
Logaritmering och användning av den tredje
logaritmlagen löser denna typ av ekvation:
\(\begin{array}{rcll} 5^{\,{\color{Red} x}} & = & 68 & | \;\; \lg\,(\,\cdot\,) \\ \lg\,(5^{\,{\color{Red} x}}) & = & \lg\,68 & : \text{3:e logaritm-} \\ & & & : \; \text{lag på VL} \\ {\color{Red} x} \cdot \lg\,5 & = & \lg\,68 & | \;\; / \,\lg\,5 \\ {\color{Red} x} & = & \displaystyle \frac{\lg\,68}{\lg\,5} & \\ {\color{Red} x} & = & 2,62173\ldots & \\ \end{array}\)
Kontroll:\( \qquad 5^{\,2,62173\ldots} \, = \, 68 \)
I rad 1 logaritmeras ekvationens båda led.
I rad 2➛3 ger den tredje logaritmlagen på VL:
\( \qquad\qquad \lg\,(5^{\,{\color{Red} x}}) = {\color{Red} x} \cdot \lg\,5 \)
Generellt:
Exponentialekvationen \( \quad a\,^x \, = \, b \)
har lösningen: \( \qquad\qquad\;\;\; x \, = \, \displaystyle \frac{\lg\,b}{\lg\,a} \;\;\)
\( \; (a \, > \, 0) \)
Logaritmer till godtyckliga baser: Byte av bas
\(\log_{\,5}\,25 \, \) = tal som basen \(5\) ska upp- \( \qquad\qquad\;\; \) höjas till, för att ge \(25\). Det talet är \( \; {\color{Red} 2} \, \), därför att: Potensformen: \( \quad 5\,^{\color{Red} 2} \; = \; 25 \) \( \qquad\qquad\qquad\qquad\;\, \Updownarrow \) Logaritmformen: \( \quad {\color{Red} 2} \; = \; \) \( \log_{\,5}\,25 \) Läs: Logaritmen till basen \( \, 5 \, \) för \( \, 25 \, \). Logaritmen till basen \( \, 5 \, \) finns inte i räknaren. I räknaren finns logaritmer till endast två baser: \(10\)-logaritmen och logaritmen till basen \(e\) (LN). |
\( \quad \) | \(\log_{\,5}\,68 \, \) = tal som basen \(5\) ska upp- \( \qquad\qquad\;\; \) höjas till, för att ge \(68\). Om vi kallar det talet för \( \; {\color{Red} x} \, \), vet vi: Potensformen: \( \quad 5\,^{\color{Red} x} \; = \; 68 \) \( \qquad\qquad\qquad\qquad\;\, \Updownarrow \) Logaritmformen: \( \quad {\color{Red} x} \; = \; \) \( \log_{\,5}\,68 \; = \; {\color{Red} ?} \) Men: Potensformen \(=\) Exponentialekvationen med lösningen \( \; {\color{Red} x} \, = \, \displaystyle \frac{\lg\,68}{\lg\,5} \, = \, \) \( 2,62173\ldots\) Dvs \( \; {\color{Red} x} \, = \, \) \( \log_{\,5}\,68 \) \( \, = \, \displaystyle \frac{\lg\,68}{\lg\,5} \, = \, \) \( 2,62173\ldots\) |
Kontroll: \( \quad \log_{\,5}\,25 \) \( \, = \, \displaystyle \frac{\lg\,25}{\lg\,5} \, = \, {\color{Red} 2} \)
Generellt:
Potensformen: \( \quad\; a\,^{\color{Red} x} \, = \, b \) \( \qquad\qquad\qquad\qquad\;\; \Updownarrow \) Logaritmformen: \( \quad {\color{Red} x} \; = \; \) \( \log_{\,a}\,b \) \( \; = \; \displaystyle \frac{\lg\,b}{\lg\,a} \) |
\( \quad \) |
Logaritmen till basen \( \, a \, \) för \( \, b \, \) kan om- vandlas till \( \, 10\)-logaritmer (Byte av bas): \( \qquad\quad\;\;\; {\color{#931136} {\log_{\,a} \, b}} \, = \, \displaystyle \frac{\lg\,b}{\lg\,a} \) |
Internetlänkar
http://www.themathpage.com/aprecalc/logarithms.htm
http://www.intmath.com/exponential-logarithmic-functions/3-logarithm-laws.php
http://wiki.math.se/wikis/sf0600_0701/index.php/3.3_Logaritmer
http://web.kristinehamn.se/skola/brmatematik/ornstedt/MaBreddning-1.5.pdf
Copyright © 2011-2017 Taifun Alishenas. All Rights Reserved.